Ord och Bild / Trettioåttonde årgången. 1929 / 54 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den nyaste byggnadskonsten. Av Ärland Noreen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men se på bilen! Där är ju hela det yttre
en ren formsak; motorhuven är en attrapp,
som inte har något med konstruktionen att
göra, och karosseriet göres ofta av
estetiska skäl så lågt, att man slår huvudet i
taket. Bilen kan snarast tjäna som
exempel på, att så fort det rent tekniska
problemet är löst, ja dessförinnan, börjar
människan sträva mot ett abstrakt
skönhetsideal, vars realiserande är henne så
viktigt, att hon för den skull gärna
uppoffrar en del av sin bekvämlighet. (I
detta sammanhang kan man också tänka på
hur folk använder sina semestrar: de
vända ofta ryggen åt allt vad som kallas
moderna bekvämligheter, för att ha det
riktigt opraktiskt och trevligt någonstans i
en liten vrå bland bergen e. d.)

Ludvig Hilbersheimer, Berlin-Wilmersdorf: Förslag till hög stadsbebyggelse.

Den moderna arkitekturens strävan mot
det typiska och allmängiltiga kommer
särskilt klart till synes inom
stadsbyggnadskonsten. Här är det inte längre fråga om
pittoreska effekter, känsligt avvägda
platsbildningar eller vackert inplacerade
monumentalhus, utan arkitekten av i dag
söker att »med användande av strängt
vetenskapliga metoder» komma fram till
själva det system, som ur praktisk och
ekonomisk synpunkt är det lämpligaste för en
stadsanläggning. I enlighet med
demokratiens krav avstår han från alla försök att
låta den egna personligheten taga sig
synliga uttryck och söker efter
normallösningar, vilka kunna mångfaldigas för att
tillfredsställa massornas byggnadsbehov.

Se till exempel på den stadsbild arkitekt
Hilbersheimer här ovan framtrollar för
våra blickar. Nederst — d. v. s. på
gatorna — härskar biltrafiken oinskränkt,
så följer 5 à 6 våningar affärslokaler, så
kommer fotgängarnas avdelning; ett
system av balkonger och bryggor, och över
det hela resa sig väldiga, likformiga block
av kontors- och bostadslägenheter, fyllda,
får man hoppas, med härligt likformiga
människor.

I städernas utkanter, eller över huvud
där tomtpriset kan hållas nere, blir
radhuset den naturliga lösningen av
bostadsfrågan. J. J. Oŭds radhus i Hock van
Holland (sid. 55) hava vackra och värdiga
fasader (planen får man ej se!) och torde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>