Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Henri Bergson. Av Alfred Mohn. Översättning från författarens manuskript av Algot Ruhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heni’i Bergson
Av Alfred Mohn
Översättning från författarens manuskript av Algot Ruhe
AR SVENSKA
AKADEMIEN vid sin senaste
prisutdelning beslöt tillerkänna
den franske filosofen Henri
Bergson det litterära Nobelpriset för 1927,
hälsades detta val av enstämmigt gillande
från alla håll i den civiliserade världen.
Akademien fick det erkännandet, att den gjort
ett synnerligen lyckligt val av pristagare. Det
är icke första gången som Svenska
Akademien tilldelar detta i sträng mening
litterära pris åt en filosofisk skriftställare.
Redan för ett tjugutal år sedan tillföll det en
annan filosof, tysken Rudolf Eucken, men
har sedermera uteslutande kommit rent
skönlitterära författare till del. Alfred Nobel
torde också i sitt testamente uttryckligen ha
betonat, att om detta pris skulle tillerkännas
arbeten i historia eller filosofi, borde det
vara på grund av deras utmärkta litterära
förtjänster.
Nu är emellertid förhållandet, att det
verkligen finns stora tänkare, vilka samtidigt äro
betydande språkkonstnärer. Så var
exempelvis fallet med Platon och Descartes, och
detsamma gäller om Henri Bergson. Denne
filosof, vars muntliga föredrag var vida berömt
för sin särägna tjuskraft, äger tillika, när
han skriver, en stil underbar i sin renhet,
sin klarhet, precision och elegans, en stil
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
