- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioåttonde årgången. 1929 /
196

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Stonewall Jackson. Av Frans G. Bengtsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Frans G. Bengtsson

på grund av sina stränga krav och sitt
abstrakta sätt inte särdeles avhållen; av den
sanna hänförelsen för sin professor
gre-pos de först längre fram, när de kommo
att följa hans • fanor. På sin lediga tid
studerade han krigshistoria, särskilt
Napoleons kampanjer, samt ägnade sig för
övrigt åt lyckligt familjeliv och åt
religion. En gudfruktig divisionsgeneral hade
under mexikanska fälttåget väckt hans
intresse för religiösa ting, ett intresse som
efterhand alltmera fördjupades. I
ingenting älskade han halvmesyrer, inte heller
i detta; efter moget övervägande anslöt
han sig till den presbyterianska riktningen
och inrättade i allo sitt liv efter sin stränga
sekts lära. Bibeln studerade han dagligen,
med kommentarer och med pennan i
hand; en tiondel av sin inkomst anslog
han till allmosor; vilodagen firade han
med gammaltestamentlig grundlighet. Han
bröt aldrig ett brev på en söndag, och
enligt hans åsikt gjorde sig staten skyldig
till en grov otillständighet genom att
befordra post även dessa dagar, dymedelst
inledande svaga själar i frestelse.
Överhuvudtaget förföljde honom
vilodagsproblemet livet ut: besvärligt redan i fred,
koin det att stundom bli nästan outhärdligt
för honom i krig; hans officiella
rapporter och hans brev till Mrs. Jackson
kommo att få ett skakat tonfall när han sett
sig nödsakad att marschera eller slåss på
en sabbat. Särskilt under hans berömda
fälttåg i Shenandoah-dalen, när han i
regel hade tre överlägsna fientliga kårer
omkring sig och tiden alltid var mer än
dyrbar, måste han i det fallet ofta skjuta
alla hänsyn åt sidan; ohyggligheten i
detta sökte han då mildra genom att vid
första förefallande paus i operationerna
hålla söndag för sig och sina trupper tre
dagar i följd, tills räkningen åter bragts
att stämma. I sitt tal — som aldrig var
högljutt och aldrig mångordigt — blandade
han gärna in bibliska talesätt; hans favo-

rituttryck var »by the blessing of
Provi-dence», ett uttryck som ofta i fredens
dagar hördes fromt frammumlat under
allvarliga ecklesiastika överläggningar i den
församling där han tjänstgjorde som
diakon, eller u,nder förtroliga jsamt}al med
Mrs. Jackson angående befrämjandet av
den söndagsskola för negrer, som de
gemensamt grundat och ledde, och som
sedermera under kriget ofta förnams av
hans stab, framsagt med lika from
en-ständighet, när någon komplicerad
krigslist höll på att vävas runt Banks och
Fremont, eller när något ursinnigt
bajonettanfall släppts löst mot McClellan, Pope
eller »Fighting Joe» Hooker.

Religiositet av sådan art som hans kan
te sig besynnerlig nog; den utomstående
betraktaren kan lätt drivas till
överlägsen medömkan och frestas till den
förmodan att det måste vara tämligen skralt
beställt med vederbörandes andliga
utrustning. Emellertid trivdes Jackson
förträffligt med sin religion, vilken inte
anlagts av några teatraliska hänsyn, och
märkvärdigt nog fanns alls inte något fel
med hans förståndsgåvor. Sådant hans
öde kom att gestalta sig, blev hans
religiösa övertygelse honom till oskattbar
praktisk hjälp. I sin bergfasta förvissning att
leva omedelbart under Guds hand var han
alltid i stånd att med det fullkomligaste
sinneslugn ta på sig ansvar av vilken art
och vilken storlek som helst; han tvekade
aldrig, misströstade aldrig, tvivlade inte
ett ögonblick på att planerade företag
kunde genomföras, hur desperat
situationen än kunde te sig, och red i kulregn
och bland krevader lika lugn som han förr
promenerat till sin lektion. I fält hade
han med sig tre böcker, vilka han
ständigt rådfrågade: Bibeln, Noah Websters
Dictionary — detta emedan han ofta
kände en viss osäkerhet beträffande
stavning — samt Napoleons maximer om
krig. När han låg döende vid Guineys

96

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1929/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free