Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Från Trajanus’ och Augustus’ romerska prakttorg. Med anledning av en akvarellserie av Ferdinand Boberg. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Boethius
män 1812 och påven Pius VII en
utgrävning, som efterlämnade det kända,
godtyckligt uttagna stycket av Trajanus’
forum och Basilica Ulpia vid
Trajanuskolon-nen (se planen). Så stod det hela, då för
många år sedan senatore Corrado Ricci
framkastade en storstilad plan att frilägga
antikens, medeltidens och renässansens
byggen i dalen mellan Capitolium och
Kvirinalen. Mussolinis regering har
möjliggjort planen, och under Riccis egen
entusiasmerande ledning ha framstående yngre
italienska arkeologer, främst professorerna
Giglioli och Colini frilagt de delar av
Augustus’ forum som vår planskiss visar och
vidare Trajanustorgets nordvästra absid
och byggnaderna kring Via Biberatica.
Under dessa arbetens förlopp kom på
hösten 1928 vår svenske arkitekt
Ferdinand Boberg till Rom. Då han intresserade
sig för de nya utgrävningarna, erhöll han
omedelbart tillåtelse att göra vilka
teckningar han ville av dem. Så blev Boberg
den förste efter 1500-talstecknarna att
avteckna ruinerna vid via Biberatica. Med
den medryckande arbetsglädje som är
hans, och med den raska, kultiverade
av-teckningskonst som vi känna från Sverige1
och Frankrike, skapade han under
månaderna före nyåret 1929 en serie på tio stora
akvareller från de nya utgrävningarna och
dessutom akvareller av fontäner i Rom,
av berömda monument och idyller, med
vilka Romkännaren Boberg i vissa fall
förbryllade även gamla romare. Hela
samlingen exponerades vid en tillfällig
utställning på Svenska Institutet i Rom den 9
januari 1929; det intresse Bobergs
avbildningar väckte bland de italienska
forskarna betygas bäst av deras uttalade önskan
att få hela serien reproducerad i
Capitolium, den utmärkt vackra publikation som
det moderna Rom ägnat åt stadens och
Kampagnans liv genom seklerna. Dessa
1 Se Gustaf Upmark: Ferdinand Bobergs
»Svenska bilder>. Ord och Bild 191S s. 33.
Bobergs teckningar ha också närmast
givit anledning till de rader, med vilka vi här
ovan velat insätta teckningarna från
medeltid och renässans i deras historiska
sammanhang, och de locka även till en
orientering bland de storslagna antika rester,
som Boberg främst avtecknat. Innan vi
övergå till detta sistnämnda, må det
framhävas, vilket intresse det har — även
utöver vad akvarellerna i och för sig äro
— att en del av dessa ritningar blivit
gjorda av en så kunnig hand under
själva arbetets lopp. Och främst må med
italienska forskare framhävas vikten av att
ha teckningar av valv sådana som de å
sid. 247 och 248 — en fotografi kan
aldrig ge intrycket av rymd och höjd, som
dessa Bobergs akvareller göra.
Så må vi med Boberg som ledare
lämna medeltid, renässans och det bullrande
och rasslande moderna livet på torget kring
Trajanuskolonnen och gå igenom några
moderna hus, som nu skilja absiden på
planen från det utgrävda stycket vid
kolonnen, och som därför snart skola rivas. På
gården innanför dem stiger man ned till
kejsartidens nivå ungefär på planens punkt
I och står, oväntat, framför den anblick,
som Boberg återger i bilden sid. 241.
Närmast framför sig har man forumabsidens
dyrbara, brokiga marmorgolv (ej synligt
på teckningen). Det avslutas av
grundvalarna till en stor omfattningsmur, som
skiljt Trajanus’ forum från omgivande
gators buller, brandfara och orediga
arkitekturbild på samma sätt som den stora
delvis bevarade muren kring Augustus’
forum gjort med detta torg (bilderna sid.
253 och 254). Dessa murar i två eller tre
våningars höjd kring prakttorg och
tempelplatser hörde till de karakteristiska
dragen i kejsartidens stadsbild; liksom så
många andra drag, rikedomen på kupoler
och dylikt ha dessa skyddade monumentala
områden från Bysans ärvts av den
osmanska stadsplanekonsten — i moskégårdarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
