Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Erik Hedén. Av Ivar Harrie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén
Flygelbyggnad vid prästgården i Össebygarn, Erik Hedéns
barndomshe m.
E. Hedén idkade här sina sommar studier tinder studentåren.
hos Lundakulturens förnämligaste
representanter var honom inte klangfullt nog,
deras glädje åt att väga skäl och motskäl
med guldvikt gav honom inte de
kategoriska besked och bestämda lösenord han
krävde; till sist brydde han sig inte om
att längre dölja sin blodigt orättvisa
misstanke, att under dessa vanor låg feg
betänksamhet och småslug beräkning.
Främmande var honom också den i Lund
vedertagna seden att i ogenerad vardagsdräkt och
med leende kritik nalkas de egna idealen:
själv kände han nog den grella ironien och
den respektlösa slagfärdigheten som vapen
i offensiven, liksom också det uppsluppna,
oförargliga pojklynnet i vänkretsen —
men inför den Heliga Saken hade man
att uppträda i solenn kyrkparad, där fick
inte en min förråda annat än gravitas och
constantia. På denna punkt såg han den
lundensiska opålitligheten förbinda sig med
lättfärdighet; samma lättfärdighet
återfann han å ena sidan i Bööks
kondot-tiärsfasoner under idékampen — hur
mycket lättare han än hade att förstå sig
på denne klare motståndare än på de
ljumma meningsfränderna —, å andra
sidan i den vid det sydliga
universitet härskande ovanan att sudda ut
distinktionen mellan två så strängt skilda
stilarter som det vetenskapliga och det
populära skrivsättet. När han tycker sig
spåra sådan sammanblandning och
förvandling, då får ordet »populär» i hans
mun ett tonfall, som är oförtydbart och
inte vänligt. Då blir Hans Larsson »vår
populäraste populärfilosof» rätt och slätt,
då ställes själva Lundatraditionens fader,
Esaias Tegnér, som den populäre poeten
i kontrast mot de verkligt höga och
stränga skalderna av den romantiska
Uppsalaskolan, Geijer och framför allt Atterbom.
Atterbom, den för de utvaldas fåtal
diktande romantikern med sin religiöst
inspirerade metafysik och sina reaktionära
samfundsidéer — det kan lätt förefalla,
som om den kulturradikale kritikern och
eldige stridsmannen för socialdemokratiens
ideal träffade ett underligt val av
älsklingsförfattare. Men den höga och djärva
lyftningen tjusade honom alltid, vilka
vägar den än sökte sig och åt vilka själs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
