Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Stockholms teatrar
syns lyckligtvis på dräkterna. Överste Robert
Grey—herr Carl Ström och hans hustru
Alice—fru Pauline Brunius skola komma
tillbaka från Indien. Deras ensamma
brådmogna barn Amy och Cosmo vänta dem med
en viss oro. Amy har välvist ordnat i huset
och pysslat med att måla hyllor och
komponera kuddmönster. De känna sig nu
undrande över hur föräldrarna skola vara. Hon
är en omkring sextonårig flicka, och den
yngre brodern, som skall bli militär, oroar
sig mest om fadern skall klappa och kyssa
honom och undrar hur han skall kunna
undgå denna för hans manlighet besvärliga
kalamitet. Nursen bävar för att baby nu skall
tas ifrån henne; det späda barnet har anlänt
före föräldrarna. Dessa instörta och bli något
häpna över det konstlade mottagandet. Den
förtjusande modern är en ännu ung och rätt
flirtig dam, likväl varmt fästad vid sin make
översten. Just då hon ger en gammal vän
till familjen en kyss i all ärbarhet, upptäckes
hon av dottern, som dock ej ger tillkänna
vad hon sett. Unga Amy, som med sin
väninna bara under sista veckan varit fem gånger
på teatern och blivit litet kollrig av alla
sceniska erfarenheter, beslutar att »rädda»
modern och går upp till Mr. Stephen Rollo—
herr Edvin Adolphson, som hon tror vara
moderns älskare, och erbjuder sig i patetiska
vändningar, graciöst axlande sin aftonkappa
i plastiska attityder, att gifta sig med honom.
Denne blir med fog något häpen, men allt
klarar upp sig, och sedan översten ett
ögonblick blivit något nervös åt alla teatraliska
förvecklingar i hans hederliga hem, avslutas
stycket i en liten tokstollig men näpen seen.
Allvarlig och skickelsediger kommer lilla
Amy ner för trappan i sitt långa nattlinne,
lägger pappas hand i mammas, själv
dignande under sin stora mission. Hon hade nyss
sett en liknande seen på teatern. Fadern och
modern småle över hennes oskyldiga huvud
och låtsa gå in på allt.
Man hade en känsla av att verkligen vara
i England. Allt var engelskbetonat. Unge
Cosmo—herr Sture Lagerwall var en så
engelsk pojke, att man satt fullkomligt häpen.
Hans sätt att röra sig, att springa med sina
små tofflor på möblerna, att hoppa över
soffan, att trilla nedför trappan, hans lilla
tuppkycklingstyp och hans förbluffelse, då han
får höra, att mamman spelat samma unga
flickroll i ett sällskapsspektakel i Indien som
han gjort i en kamratklubb, allt detta hade
26—Ord och Bild, jS:e årg.
Fot. Almberg &■ Preinitz.
Gösta Ekman som Mos ca
i V o l p ön e.
skådespelaren med underbar intuition
återgivit. Det hela var ett älskvärt tokeri, en
elegant komedifars, och det allvarliga låg i
hur litet man själv vet om hur gammal man
förefaller för de unga. Den spänstige
trettionioårige fadern med sina skidor, den
trettioåttaåriga mamman, glad åt jazzandet, de
förefalla barnen som en kostlig gubbe och en
tokig gumma. Jag hade ingen svårighet att se
hur charmfull Mrs. Grey var i Pauline
Brunius’ gestalt och vilken genomtrevlig,
kroppsligen och andligen frisk engelsk militärtyp
herr Carl Ström gjorde av sin överste.
Lilla fjolliga Amy med sin andfådda diskant
spelades förträffligt av Inga Tidblad, och den
stela, i sin maktfullkomlighet av översten
skakade nursen Mary gavs lika förträffligt av
fru Constance Gibson som Dora Söderberg
spelade den lilla stolliga, hungrig-a till- och
frångående husan hos ungkarlen Mr. Rollo.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
