Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Kring Berzeliusminnet. Av H. G. Söderbaum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. G. Söder b att 7ii
Fot. H. G. Sadtrbau tu.
Väversiinda Sorgård, Berzelii födelsehus.
skåps historia under adertonhundratalets
förra hälft. En sådan centralställning intar
nämligen hans produktion inom snart sagt
alla grenar av kemisk forskning under
nämnda tidsskede. För att rätt uppskattas
måste den dessutom skärskådas mot
bakgrunden av kemiens ståndpunkt
omedelbart före Berzelius’ framträdande. Endast
den kan t. ex. värdesätta de av Berzelius
införda förbättringarna i den kvantitativa
analysen, som känner noggrannheten eller
rättare sagt den bristande noggrannheten
i hans närmaste föregångares analytiska
bestämningar. På samma sätt blir hans
teoretiska åskådning först då fullt klarlagd,
när den fattas i sitt samband med
Lavoisiers förbrännings- och oxidationsteori å
ena sidan samt med Higgins’ och Daltons
korpuskularteori å den andra. Och vill man
rättvist bedöma hans förtjänst som
skaparen av det alltjämt använda, numera för
vetenskapen oumbärliga kemiska
teckenspråket, måste man jämföra detta med de
olika formelsystem, som dels i Frankrike,
dels i England sågo dagen under loppet av
sjuttonhundratalet och under
adertonhundratalets första år.
Det är utan vidare tydligt, att
framställningen av en så vittomfattande forskar-
gärning i dess historiska sammanhang
svårligen låter inpassa sig inom ramen för
en kort tidskriftsuppsats. Dylika
framställningar, mer eller mindre utförliga och
mer eller mindre djupgående, finnas för
övrigt redan i stort antal och på olika
språk. Såsom en av de mest
förtjänstfulla av de Berzeliusmonografier, som
under de senare decennierna framkommit,
kan särskilt anföras Icilio Guareschis
»Jöns Jacob Berzelius e la sua opera
scientifica», Torino 1915.
Författade som de äro av fackmän,
låta dessa skildringar i flertalet fall
förklarligt nog kemisten Berzelius mer eller
mindre fullständigt bortskymma medborgaren
och människan. Emellertid erbjuder hans
bild även ur dessa båda sistnämnda
synpunkter åtskilligt av intresse, i främsta
rummet för hans landsmän. Det innebär i
själva verket ingen överdrift, om man
säger, att han i flera avseenden var en bland
de ledande kulturpersonligheterna i Karl
Johanstidens Sverige.
Berzelius började icke sin bana som
kemist utan som läkare. Om sitt beslut att
ägna sig åt detta yrke har han själv
antecknat följande. »Född i en prästerlig släkt,
hade jag från barndomen vant mig vid den
418
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
