Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Kring Berzeliusminnet. Av H. G. Söderbaum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring B e r z e liu s minn e t
Karolinska institutets laboratorium eke micum och stora
auditorium 181J—1865.
tatorer», »männen utan huvud att inse och
utan hjärta att vörda vetenskapernas högre
gemensamma ändamål» o. s. v.
Lika energiskt motsatte sig Hwasser,
icke universitetens sammanslagning, men
väl deras förflyttning till Stockholm, i
det att han utan hänsyn till den från
andra länder föreliggande erfarenheten på
deduktionens väg framkonstruerade
huvudstäders farliga inflytande såväl på
vetenskapsodlingens utveckling i
allmänhet som på den akademiska disciplinen och
på den studerande ungdomens sedlighet
och forskningsnit i synnerhet.
Utvecklingen torde emellertid även här hava givit
Berzelius rätt och Hwasser orätt.
Grunden till den livslånga
antagonismen mellan Berzelius och Hwasser låg i
själva verket djupare än i frågan om
Karolinska institutets vara eller icke vara. Den
bottnade ytterst i motsättningen mellan
tvenne oförenliga världsåskådningar.
Berzelius var till hela sin läggning
empiriker, erfarenhetskunskap var för honom
den enda giltiga, och inom vetenskapen
anslöt han sig oförbehållsamt till den
ato-mistiska uppfattningen; Hwasser var lika
utpräglat metafysiker och dynamiker med
stark lutning åt den samtida tyska
naturfilosofiens romantiska riktning,
representerad av Schelling och hans lärjungar, till
vilka Berzelius ständigt stod i ett spänt
förhållande, liksom till de av dem
påverkade svenska fosforisterna. Och då de
sistnämnda just hade sitt stamhåll vid
Uppsala universitet, bidrog även det i sin
mån att tillspetsa förhållandet mellan detta
och institutet.
Utom som lärare vid Karolinska
institutet och dess hängivne vapendragare har
Berzelius även inristat sitt namn i den
svenska medicinens annaler såsom en bland
stiftarna av Svenska läkaresällskapet och
såsom en verksam ledamot av Collegium
medicum (sedermera Sundhetskollegium).
Inom den ovannämnda
undervisningskommissionen uppträdde Berzelius även
som målsman för
elementarundervisningens reformerande. Hans program, delvis
påverkat av egna erfarenheter från
gymnasietiden, gick därvid ut på
inrymmandet av större plats i den allmänna
bildningen åt naturvetenskaperna, där så
behövdes genom någon inskränkning i studiet
av de klassiska språken. Han ansåg, som
han skriver, »för en ringa fordran», att
421
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
