Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Kring Berzeliusminnet. Av H. G. Söderbaum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. G. S ö d er b aum
J. y. Berzelius. Medaljong av P. J. David d’Angers. 1835.
flertal av hans viktigare undersökningar
funnit plats. Han hade sedermera
visserligen blivit invald till ledamot och ett par
år efteråt åtnjutit hedern att under ett
halvår — den då stadgade ämbetstiden —
fungera som akademiens preses. Men då
han 1811 efter sekreteraren Jöns
Svanbergs avgång till en matematikprofessur i
Uppsala sökt bliva dennes efterträdare,
hade han fallit igenom i konkurrensen med
Olof Swartz. Som ett slags soulagement
härför hade han visserligen blivit
tillerkänd en »pension» på 200 rdr om året,
men inom kort hade nya slitningar
uppstått, närmast förorsakade av svårigheten
att i akademiens till omfånget mycket
begränsade »handlingar» inrymma hans
vetenskapliga produktion i den utsträckning
han önskade. Han hade dessutom icke
kunnat undgå att fästa sig vid och i viss mån
även beivra åtskilliga brister i akademiens
organisation och arbetssätt. Särskilt blev
sättet för ledamotsvalen föremål för hans
klander, i det att de synpunkter, som
därvid gjorde sig gällande, långt ifrån alltid
föreföllo honom vara de rent
vetenskapliga. Mången förnäm man invaldes,
skriver han på ett ställe, mera för sin plats i
staten än för sin vetenskapliga bildning,
och överhuvudtaget tyckas kotteriintressen
och protektion hava spelat en otillbörligt
stor roll.
Genom sekretariatets övertagande
öppnades här för honom ett nytt och tacksamt
arbetsfält. Han blev i själva verket den
reformator akademien så väl behövde.
Visserligen fortfor han ännu ett tiotal av år att
tjänstgöra som lärare vid Karolinska
institutet, men Vetenskapsakademien blev så
småningom allt mer och mer hans egentliga
skötebarn. Hans angelägnaste omsorg
efter återkomsten från utlandet blev också
att åt akademien ombesörja utarbetandet
av nya grundstadgar i stället för de i
många avseenden föråldrade, som på sin
tid vunnit stadfästelse av Fredrik I. Med
dessa nya stadgar, som trädde i kraft 1821,
fick Vetenskapsakademien den indelning
och organisation, som den sedermera i sina
huvuddrag bibehållit ända intill våra
dagar. Bland viktigare nyheter, som
infördes på initiativ av Berzelius, märkas: den
årligen återkommande högtidsdagen,
avsedd att åvägabringa en närmare kontakt
mellan akademien och den bildade
allmänheten, årsberättelserna i de olika
naturvetenskapliga disciplinerna, ämnade att
registrera vetenskapens framsteg och göra
424
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
