- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioåttonde årgången. 1929 /
436

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Ossian Elgströms skildringar av grönländsk nordbokultur. Av Arthur Nordén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arthtir Norden

nu kände något närmare om de villkor
för livets uppehälle, som det erbjöd.

I en av de sydgrönländska fjordarna
steg Erik i land och fann där gräsbeten
för sina får och hästar. Andra missnöjda
eller fågelfria isländingar följde i hans
spår, och så bildade då Erik på den
sydgrönländska kusten en fristat, som
utvecklade sig till ett blomstrande samhälle och
som ägde bestånd ett stycke in på
1400-talet, då dess livskraft långsamt tynade,
tills dess den slutliga katastrofen kom vid
mitten eller i senare hälften av
århundradet.

Om Erik den rödes förvaltning av sitt
hövdingadöme, om hans hårda nävar,
frustande överdådighet i dryckeslag och
trätor, om hans söner och deras öden
handlar sagan; berömdast är som nämnt
partiet om sonen Leifs Vinlandsfärder.
Det hela är ej blott ett brokigt
äventyrsdrama i den stora stilen, det är också ett
äreminne över vår folkstams bästa
dygder : statsgrundande organisationstalang,
det dristiga forskarlynnet, mannamodet,
som brottas upprätt med ödet, utan att
brytas ned på knä.

Kort sagt, det är ett forntidsdrama av
klassisk resning som föreligger i denna
grönländska sjöfararsaga och som nu i
Ossian Elgström funnit en kongenial
illustratör. Den samling av 60 akvareller
och tuschmålningar, som konstnären
under april månad i år utställde i
Stockholm och vilken han sedan sänt ut på
en turné genom Sverige och Europa, är
avsedd att ingå i ett större arbete över
nordbokulturen på Grönland, väsentligen
byggt på Erik den rödes saga. När detta
arbete kan se dagen blir väl beroende
därav, vid vilken tidpunkt och till vilket
pris de danska Grönlandsspecialisterna —
jag tänker särskilt på dr Poul Nørlund
— kunna göra sig fria från andra
uppgifter för att vara Ossian Elgström
behjälpliga med textens utarbetande. Det

illustrativa materialet är nämligen av så
förnämlig halt, att alla anstalter böra
träffas för att textavdelningen bringas
upp på en jämbördig nivå.

Med all rätt kunde Ossian Elgström
låta sin utställning framträda med
anspråk på att ge mera än blott den
konstnärliga visionen av grönländskt
vikingaliv. Det företal, varmed han försett sin
katalog, gav vid handen, att han med en
viss ömhjärtad skrupulens — förvisso
föranledd av tidigare besk erfarenhet av
fackmännens stående efter hans argesta
— sökt verifiera sina uppslag och ideer
och velat giva en på arkeologi och
verklighet byggd kulturhistorisk
rekonstruktion av 1000-talets grönländska
valjägare-och bondesamfund. Detta företal är,
såsom jag tidigare antytt, ett helt litet
program, en uppslagsrik nyorientering på
detta lilla speciella område och förtjänar
därför att uppmärksammas. Ledningen
för denna tidskrift har anmodat
undertecknad att ur den speciella
fackmanna-synpunkt, som konstnären i detta företal
apostroferar, granska utställningen och
angiva, huruvida den uppfattning av
isländskt och grönländskt forntids folk, som
i dessa bilder kommer till uttryck,
innebär något ur vetenskaplig synpunkt
äventyrligt och orimligt. Vid denna
granskning är jag glad att få lämna den rent
konstnärliga värdesättningen åt sidan —
den faller helt utanför min kompetens —
för att i stället få hålla mig till bildernas
dokumentariska värde.

Vad Ossian Elgström velat ge, det är
•»Den Verkliga människan, som jag tror
att hon gick och stod och slogs och
älskade på i ooo-talet, alltså
bonden-krigaren utan mera kultur och hyfsning än
han i själva verket besatt, enkla odalmän
rädda för korsdrag och snuva, för
tvättvatten och iskalla fötter, med sina
huvuden ängsligt skyddade av vadmal och ylle,
med fårskinns- och rävpäls skylande fäd-

436

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1929/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free