Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Ossian Elgströms skildringar av grönländsk nordbokultur. Av Arthur Nordén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skildringar av gr ön län ds k n o r d b o ku l tiir
o o
Gruppbild av de hövdingar vilka följde Erik den röde till Grönland.
tiden. En originell sådan har Elgström
själv infört: den fantastiskt formade
knotiga rotstocken. Det är ett gott grepp.
Men en så vanlig stävprydnad som den
inrullade spiralen, hringr, förtjänade väl
att komma till synes här och där i
flottorna.
Däremot har den från
medelhavsfolken lånade idén med skeppsögon, som
skola se grunden, såvitt jag vet icke
avsatt några mera påtagliga spår i nordiskt
skeppsbyggeri; dylika ornamentala »ögon»
ha sannolikt aldrig förekommit å
grönlandsskeppen.
Det är en riktigt uppfångad detalj, att
de grinande drakhuvudena ogärna
vändes mot land, då man trodde dem kunna
skrämma landvättarna. Flera sagor
omtala, att man tog ned drakhuvudena, då
man fick land inom synhåll. Elgström har
för denna väl betygade fornsed funnit det
originella uttrycket, att han låtit männen
ombord på de mot land stävande skeppen
slå tyghucklen om drakhuvudena. För att
öka den måleriska effekten låter nu
Elgström dessa hucklen esomoftast ha hål
för ögonen; idén är bra, rent artistiskt
sett, men måste — om den skall anses
bottna i verkligheten — gå tillbaka till den
ovan refererade onordiska uppfattningen,
att skeppet har ögon, med vilka det ser
sig för, där det seglar fram. Jag tror att
dessa titthål för drakögonen, i den mån
de vilja vara mera än en effektfull
målerisk poäng, äro falska och att de i
fortsättningen böra utgå.
Eljest måste jag till min skam
bekänna, att jag varit i stånd att upptäcka
tämligen få av de massvis förekommande
arkeologisk-etnografiska fel, varom
konstnären påstår sig vara medveten. Endast
med hjälp av ett par skarpsynta barnögon
har jag lyckats påvisa två i
miniatyrfor-mat tecknade hus, som genom en lapsus
439
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
