Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Stockholmsutställningen 1930. Av Nils G. Wollin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S t o c kli o lm s utställningen i çj o
Modell av utställningens huvudområde med festplatsen och
huvudrestaurangen.
då man vet, att den vid sekelskiftet praktiskt
taget icke existerade, medan nu två stora
organisationer på området finnas, vilka tillsammans
omspänna hela landet. Sedan den svenska
hemslöjden på Baltiska utställningen 1914 för första
gången visades i större utsträckning, har
rörelsens omfattning mångdubblats.
Tack vare dessa av kommitterade
framlagda, tungt vägande skäl beviljade Kungl.
Maj: t en lotteridragning, och Stockholms
stad lämnade ett bidrag av 300,000 kr.
samt iklädde sig en garanti intill 250,000
kr., vilken summa senare dubblerades på
enskild väg. Kungl. Maj: t tillsatte
härefter bestyrelse med H. K. H.
Kronprinsen som hedersordförande, justitierådet
Joh. Hellner som ordförande samt som
vice ordförande generalkonsuln J. E.
Sachs och professorn Olle Hjortzberg.
Konstituerande möte hölls den 6 juni
1928, varvid till generalkommissarie
utsågs fil. doktorn Gregor Paulsson och
till chefsarkitekt arkitekten E. G.
Asplund.
Härmed hade arbetet lupit in i sitt andra
skede, vilket kommer att räcka till maj
1930, då utställningen öppnas för
allmänheten. Man har rättighet att med stora
förväntningar se emot den dagen, ty det
är många fakta som tyda på att utställ-
ningen blir ett evenemang. Icke endast
därför att den i sitt slag blir den största
som någonsin hållits i Norden eller
därför att den förlagts till en av de
vackrast tänkbara platser, nämligen på båda
sidor om Djurgårdsbrunnsvikens stränder,
omedelbart öster om Stor-Stockholm, utan
först och sist beroende på dess karaktär av
program-utställning. Beteckningen kanske
verkar avskräckande. Vid närmare
eftertanke blir emellertid intrycket det
motsatta. Doktor Gregor Paulsson har med
smittande entusiasm och energi i såväl
uppsatser som föredrag åskådliggjort det
livsnära i programmet för
Stockholmsutställningen 1930 och satt den i motsats
till de enbart representativa utställningar
som gemenligen hållas, och där deltagarna
ha fullständig frihet att exponera vad
helst de önska, det må vara lokomotiv,
murbruk eller konstslöjd.
Programutställningen däremot inriktar sig på att
åskådliggöra en speciell sida av kulturen,
varigenom denna, tack vare utställningens
karaktär av reklaminstitut, föres in under
en livlig debatt och sålunda kan ge
upphov till ett framåtskridande. Detta är ej
möjligt på det andra slaget av
utställningar, som utgöra en formlös massa, där
publikens intresse slappas av mångfalden.
443
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
