Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svenska noveller. Av Algot Werin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sv ens ka nov e lie r
Av Algot Werin
rARFÖR är den moderna
novellen verkningslös ? För att den är
jör väl skriven.
I en berättelse av Arvid Mörne
presenteras en bättre författare, som, under
det han promenerar omkring på gatorna i sin
stad, grubblar över de högsta tingen, d. v. s.
novellens problem. Det är han som frågar och
svarar sig själv som ovan.
Det gäller alltså, fortsätter mannen sin
tankegång, att komma ifrån den nutida
tekniken: det naturalistiska utvecklingsschemat
med dess till punkt och pricka utförda
miljö-och karaktärsteckning, dess obönhörliga
kedjor av orsak och verkan; den moderna
stilen med dess perioder, dess precision och
glättade yta. Novellen skall inte vara en
sinnrik mekanism, en produkt av
ingenjörsvetenskap, utan verka som en uppenbarelse, så
skulle man kanske kunna sammanfatta
mannens något obestämda önskningar. Han har
tydligen fått nog av det naturliga och vill det
övernaturliga. Han ville helst stryka ett
streck över hela den västerländska
utvecklingen, och beklagar att inte perserna
segrade vid Maraton och räddade Europa åt den
hjärtegoda österländska kulturen. »Där
Orientens anda härskar, sprudla religionens
källor friska och klara, och människan
bevarar det enda värde som skapar lycka på
jorden — ett naivt hjärta.» (Det här om ett
naivt hjärta är verkligen vackert och sant!)
Mannen, som möjligen förläst sig på
Ta-gore, vill alltså bli naiv; han lägger
hjärnan i trade och vattnar den med urgammal
litteratur, begynnande med första Mosebok.
Han läser om hur Rebecka blir Isaks hustru.
Se där en novell, i vilken händelsen betyder
mer än miljöer och karaktärer, och där den
inte länkas på »naturligt» sätt, utan där
osynliga krafter ingripa och skapa spänningen,
där Gud bland kvinnorna vid brunnen
väljer den rätta åt Isak.
Kanske kunde vår författare stannat vid ett
bibliskt exempel som tydligare angåve vad
ban menade. I berättelsen om Isak och
Rebecka är Guds ingripande oväsentligt. När
Rebecka, på tjänarens fråga om han får
litet vatten ur hennes kruka, svarar med att
inte endast ge honom själv att dricka utan
också ösa upp vatten åt alla hans kameler,
så visar hon därmed ganska naturligt att hon
är en god och omtänksam kvinna, värdig att
bli hans herre Isaks hustru.
Låt oss emellertid medge att det är
mänskligt att tänka som denne författare.
Kunnandet kan drivas till en sådan höjd att det inte
är roligt längre, och då vill den otålige
pröva på annat och blir något slags
bildstorma-re, naivist eller expressionist. Han bryter
sönder stilen och jonglerar med skärvorna
som dessa desperados i tidskriften Quos ego,
bredvid vilka Mörnes författare ter sig som
en ytterst soignerad herre. Den senare
längtar bara så där i allmänhet efter litet friskt
barbari. Han tycker det var synd att inte den
kompakta hären av trohjärtade perser gjorde
slut på den grekiska civilisationen, men han
ser nog inte så gärna att ryssarna upprepa
persernas manöver.
Vår författare fördjupade sig i Bibeln och
andra verk från litteraturens barndomstider,
och det kan han alltid tänkas ha gott av, om
ban gör klart för sig att eftersträvad naivism
Arvid Mörne: Någon går forbi få vägen. Albert Bonnier.
Jarl Hemmer: Budskap. Albert Bonnier
Elin Wägner : Den odödliga gärningen. Albert Bonnier.
Maj Hirdman: Kamp. Albert Bonnier.
Gertrud Lilja : Människor. Albert Bonnier.
Agnes von Krusenstjerna : Händelser på vägen. Albert Bonnier.
Hanna Söderlund-Hammar: Hjärtat. Albert Bonnier.
Berit Spong: Kungsbuketten. P. A. Norstedt & Söner.
Elin hök: Majestätets grannar. Albert Bonnier.
Axel Wändahl: Studenter. P. A. Norstedt & Söner.
510
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
