Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kyrklig textilkonst i Sverige under åtta århundraden. Av Bengt Thordeman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrklig textilkonst i Sverige
talfiguren till den kyrkliga textilkonstens
historia i Sverige och som f. ö. knyter den
samman med den hedna tidens kvinnliga
handaslöjd: den bekanta bonaden från
Skogs kyrka i Hälsingland. Bonaden
upptäcktes hösten 1912 av fil. dr E. Salvén
vid en inventering av landskapets kyrkor i
och för en kyrklig utställning. Den
användes då sedan åratal tillbaka såsom
omslagsduk kring kyrkans brudkrona, och det är
egentligen förvånande att dennas vassa
metallspetsar icke åstadkommit värre skada
på de av ålder sköra trådarna. Bonaden är
lika fängslande och intressant till sitt
bildinnehåll som värdefull på grund av sin
ålder och sina konstnärliga kvaliteter.
Kompositionen visar oss i centrum en
stavkyrka, fylld av människor. Prästen står
framför altaret och förrättar mässan. Tre män
av församlingen ringa av alla krafter i den
klocka, som hänger i takryttaren. Bredvid
kyrkan står en stapel, vars båda
storklockor likaledes sättas i rörelse av tre män.
Mot denna lilla kristna församling störtar
från båda sidor hemska vidunder av olika
slag, somliga utan, andra med ryttare, av
vilka en är försedd med tre huvuden. Det
torde icke lida något tvivel att den av
konstverkets upphittare framställda
förklaringen till scenen är den riktiga: det är
den lilla men trosvissa kristna skaran i
Hälsinglands avlägsna obygd som anfalles
av de hedniska avgrundsmakterna.
Inringad och överlämnad åt sig själv söker
församlingen sitt skygd icke i vapen eller
i våldsamt motstånd utan i klockornas dön
och i sakramentets heliga mysterium.
Vilken roll som i detta drama spelas av de tre
stora figurerna till vänster är ej klarlagt.
De ha tytts än såsom bibelns heliga tre
konungar och än som Nordens trenne
medeltida helgonkungar, vilka äro beredda att
betvinga det rasande anloppet, än åter som
de tre hedniska huvudgudarna, som i egen
hög person äro närvarande och dirigera
sina hejdukars anfall. Må därmed vara hur
i>Noli me tangeret*. Detalj av
broderier å kåpa från S k å
kyrka, Uppland.
I Statens Historiska Museum.
som helst, vi stå här inför en skildring, så
expressiv i sin form, så ren i sin färg och
så djuptänkt i sitt innehåll att den måste
räknas till de förnämsta konstverk som
skapats i vårt land. Den talar till oss ännu
starkare då vi betänka, att detta
näppeligen är ett för konstnären litterärt
sägenmotiv utan en realitet, som bär det
upplevdas intensiva prägel. Bonaden själv går
nämligen till sin datering tillbaka ända till
brytningstiden mellan hedendomen och
kristendomen i dessa avlägsna nejder; den
exakta tidsbestämningen är alltjämt
omdiskuterad men ligger mellan 1000-talets
mitt och omkr. år 1200.
Detta verk synes helt bottna i den rika
bildvävnadsproduktionen under hednatiden,
vars existens vi bl. a. känna genom de för
vår kunskap om vikingatidskulturen i så
många avseenden grundläggande fynden
från drottning Åsas skattfvilda begrav-
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
