Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kyrklig textilkonst i Sverige under åtta århundraden. Av Bengt Thordeman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bengt Thordeman
Jungfru Maria. Detalj av
broderad tapet med k alv a r i
e-fram ställning.
I Vadstena klosterkyrka.
ningsskepp i Oseberg. Det är blott motivet
som här varslar om en ny tid och en ny
anda. Den med kristendomen följande
importen av praktfullare stoffer i ett rikare
material torde snart nog ha trängt ut de
artistiska traditionerna från hednatiden.
Vi äga visserligen i behåll ytterligare fyra
närbesläktade och ungefär samtida
bildvävnader, som likaledes stamma från en
kyrka, Överhogdal i Härjedalen, men deras
dunkla bildinnehåll synes i huvudsak vara
profant och är åtminstone delvis hämtat ur
den hedniska Volsungasagan. De övriga
medeltida textilier i nationell teknik och
material, som äro bevarade i landet, äro
tydligt påverkade av utländska, särskilt
byzantinska förebilder. Om understundom
ett inhemskt motiv förekommer, är detta,
såsom drakslingan å den klassiskt sköna
tapeten från Grödinge kyrka i
Södermanland, undanträngt till en underordnad plats.
Det är förvånande att iakttaga vilken hög
dekorativ verkan som kunde åstadkommas
med de enkla inhemska stofferna, särskilt
vadmalen, i sådana arbeten som de
medeltida pällar eller bonader, vilka äro utförda
i en egendomlig intarsia-artad teknik, som
endast är känd i Sverige.
Importen från utlandet manifesterade
sig redan förvånande tidigt i verk av allra
högsta kvalitet. Så har från Biskopskulla
kyrka i Uppland till Statens Historiska
Museum förvärvats de utskurna,
guldbro-derade rundlarna till en kåpa, som
sannolikt bars av ärkebiskopen ännu medan det
primitiva, uråldriga templet i Gamla
Uppsala var ärkebiskoparnas stiftskyrka och
landets främsta helgedom. Dessa rundlar,
som innesluta figurscener, hämtade ur nya
testamentet, i mästerliga, stiliserade
kompositioner, tillhöra den klass av konstverk
som ej kunna värderas emedan de helt
sakna kär.da motsvarigheter. På grund härav
är även broderiernas tillverkningsort svår
att med säkerhet bestämma; de hava dock
på goda grunder hänförts till Rnenlandet
och tiden omkr. år 1200. En mansålder
senare, ungefär vid den tid då ärkesätet
överflyttade till det nuvarande Uppsala, har
ärkebiskopen införskrivit en ny kåpa, som
knappast står den förra efter. Det är en
karmosinröd sidenskrud, likaledes med
fi-gurbroderade rundlar, utförda i s. k. opus
anglicanum, en teknik som i lågmäld men
utsökt färgskala åstadkommer bilder, som
påminna om ett akvarellblads flytande
kolorit. Opus anglicanum-tekniken brukar
vanligen såsom namnet antyder tillskrivas
engelsk tillverkning, men Uppsala-kåpan
torde dock av vissa skäl ha utförts i
Frankrike. Från England ha däremot inkommit
en kåpa från Skå kyrka i Uppland och ett
i senare tid till en mässhake överflyttat
broderi från Strängnäs’ domkyrka, båda
tillhörande 1300-talets förra hälft eller mitt,
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
