Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Jacob Wallenberg. En biografisk skiss. Av Nils Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jacob Wallenberg
mans med åtskilliga av Vetenskaps- och
vitterhetssamhällets i Göteborg äldre
papper, ty enligt sällskapets protokoll 1776
har Wallenberg, som då var ledamot,
anmält sin avsikt att inlämna dikten dit.
Redan under västervikstiden hade
Wallenberg skrivit till Lindblom: »en
besynnerlig raptus är mig åkommen, att
komma ut, just ur landet, och resa något
omkring ... En adertonårig fot will eij gå
rätt fram efter en linea och ett snille
supra mediocritatem syslesättes icke på
ett ställe.» Denna oroliga längtan ut fick
han nu genom sin principals frikostighet
möjlighet att tillfredsställa. I april 1769
bar det av på den första utlandsresan, som
blev bestämmande för hela hans följande
utveckling. I form av löst nedkastade
notiser, som voro ämnade att senare samlas
till ett helt, finnas intrycken från denna
resa bevarade, och då Min son på galej an
första gången utgavs, trycktes de
tillsammans med denna under titel Strödda
anmärkningar under en utländsk resa. Den
verkliga titeln var: Sanfärdig
resebeskrifning, börjandes med Kongl. Siö- och
Stapelstaden Kongsbacka etc. Kungsbacka
var första skjutshållet på landsvägen till
Hälsingborg, därför börjas
resebeskrivningen med en skämtsam notis om »Kongl.
Siö- och Stapelstaden Kongsbacka-», vars
invånare, »två- och fyrbente
tilsammans-tagne, bestiger sig til inemot 00000350,
som drifva en vidsträkt handel med
An-nerstorp och Onsala.» Men författaren
släpper nästan genast detta maner, i
Hälsingborg inspireras han till en patriotisk
dikt, och i Helsingör och Köpenhamn
kastar han ned rent sakliga notiser om
allehanda sevärdheter i brokig omväxling med
anekdoter, infall och rim. Det första
längre uppehållet på färden blev Hamburg,
vilket knappast är en tillfällighet, då
Hol-termanska familjen hade släktingar där.
Därpå bar det vidare, till häst, till fots, och
med skuta till Amsterdam, som blev den
V o n e i n e m musikalische n
Frauenzim vi e r.
Ur Das Muttersöhnchen auf der Galere.
Leipzig 1783.
andra huvudstationen. Paris blev den
tredje, och utan fråga var detta den första
verkliga upplevelsen för resenären. Han
andades den lätta parisiska luften med
fulla lungor. »Om man på något ställe i
svärlden», skriver han, »kunde förgäta
lifwets bitterhet, så skulle det wara här.
Al-ting leker och dansar. Inte släkte på
jordklotet wet at göra dårskapen så
älskans-wärd, så förtiusande, som Fransosen.»
Här fick hans vakna intelligens för första
gången sitt lystmäte. Museer, bibliotek och
föreläsningssalar stodo vidöppna. På
teatrarna kunde han gråta med en dygdig,
lidande Zaire, skratta åt en Sganarels
upptåg och harmas över en hycklande
Tartuffe. Hans teaterintresse, som levt på
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
