Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - En generation. Av Sten Selander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sten Selander
ut över de okända stupen,
— att aldrig det högsta kan sägas klart,
men stockar som gråt sig i strupen,
ett skälvande klockspel, som underbart
väcker de tigande djupen —
Nej, inget blir färdigt. Men ständigt på nytt,
i klarhet, som aldrig kan fläckas,
stiger vår dröm om en dag, som ej grytt,
och dör ej, hur ofta den gäckas.
Den dör ej. Den springer ändå i blom.
I all vår förtvivlan och ynkedom
slumrar odödliga vårar.
En värld förblir inte öde och tom
som vattnats av så mycket tårar.
Det finns ändå det som är större än vi,
som åren bara förnyar
och som vakar som stjärnor, då vi drar förbi
som formlösa, drivande skyar.
Vad gör det, att vi går mot undergång,
vi, ångestens flämtande trälar?
Det eviga sjunger ju ändå sin sång
i nya människosjälar.
När den sista människans blick är skymd
av den sista förintelsens domning
ropar än mot en öde rymd
vår längtan efter fullkomning.
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
