Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Nordostpassagen. Till 50-årsminnet av Vegas återkomst till Stockholm. Av Hans W:son Ahlmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans IV: s ön Ahlmann
fäst årtalet 1497, då han rundade Goda
Hoppsudden, vid Magalhaes året 1520, då
han passerade den amerikanska
kontinentens sydspets, Columbus upptäckte
Amerika år 1492. Samtliga dessa män ha dock
gjort vida mer än vad dessa år närmast
representera. Och varken den ene eller den
andre skulle ha inskrivit sitt årtal i
upptäckternas minnesbok, om han icke
dessförinnan uträttat det, som gjort honom
berättigad att lyckas med sitt företag.
Samtliga hade också haft föregångare, som
i mer eller mindre hög grad berett vägen
för det dåd de slutligen genomförde och
för vilket de kröntes meel framgångens
krona.
Intresset för möjligheten att finna en väg
norr om Asien bottnar, som för så många
andra stora geografiska problem, i
Västerlandets önskan att uppdaga en ny
färdled till Indiens och Östasiens rika länder.
Årtionden efter årtionden arbetade
portugiser och spanjorer på uppgiften att
komma sjövägen till Indien. Columbus trodde
sig i Amerika ha nått målet, Vasco da
Garna tillryggalade den sista återstoden av
vägen, sedan hans föregångare plöjt stora
sträckningar. Dessa händelser fingo en
ofantlig betydelse för de sjöfarande
nationernas handel, för deras ekonomiska och
även kulturella utveckling. Visserligen
tillfredsställde den nyvunna vägen runt
Afrika de närmaste önskemålen och behoven,
men att finna ännu en väg, en kortare
sådan till Ostasien, var dock en uppgift av
stor betydelse för de nationer, som
kämpade om herraväldet och handelsvägarna på
havet.
Det är därför av stort intresse att se,
hurusom den första för upptäckter
utsända större sjöexpeditionen från den
gryende stormakten England just hade till
uppgift att finna en nordostlig förbindelse med
Kina. Denna expedition, som en
handlingskraftig nation utrustade för att konkurrera
med medelhavsmakterna på Ostasien, av-
gick år 1553 under sir Hugh Willoughbys
och Richard Chancelors ledarskap.
Nordenskiöld framhåller i sin reseplan för
Ve-gafärden, att målet för denna färd
visserligen icke nåddes, men den öppnade
sjöförbindelsen mellan England och Vita
havet, därigenom bildande en vändpunkt, ej
allenast i Englands och Rysslands sjöfart,
utan även i världshandeln. Dessförinnan
hade säkert både norrmän, ryssar och
ka-reler i fredliga eller krigiska värv ofta
färdats vägen mellan Norges västkust och
Vita havet, men deras erfarenheter voro
icke kända ute i Europa och voro sålunda
utan betydelse för den internationella
handeln. Det kan också vara av intresse att
anteckna, hur vår egen Gustaf Vasa hade
sin uppmärksamhet riktad på denna väg
norr om Skandinavien och Ryssland till det
fjärran Österns rika sagoländer.
Nordostpassagen framstod sålunda tidigt som en
uppgift att lösa för nationer och män
utrustade med handlingskraft och vilja att
göra sig gällande i kampen om makt och
inflytande.
Efter Chancelors upptäckt av vägen till
Vita havet — Sir Hugh Willoughby
förolyckades på den första färden —
utrustades en rad nya expeditioner av mer eller
mindre stort intresse. Reseberättelser om
dem bekräfta, att inom de ifrågavarande
områdena ägde rum en icke obetydlig
lokal sjöfart, som utsträcktes ända till
No-vaja Semlja och Obs mynning. Denna
trafik hade sin grund i jakt och fångst av val.
valross, fågel och andra arktiska djurarter.
Sedan hedenhös var denna fångst i Ishavet
betydelsefull och kom under de följande
århundradena att spela en stor roll för
såväl de norröna folken som för England
och framför allt för Holland.
Redan år 1580 lyckades en engelsk
expedition komma in i Karahavet, men sedan
blev det stopp, och de engelska
nordostfärderna avbrötos för en lång tid. I stället
uppträdde Holland på detta arktiska forsk-
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
