- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
238

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Biskopen förordnar om sin grav i Santa Prassedes kyrka (Rom 15—). Av Robert Browning. Översättning av Anders Österling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BISKOPEN FORO RDN AROM SIN GRA V
I SANTA P RAS SEDES KYRKA

(rom 15—).

A v ROBERT BROWNING

Fåfänglighet! Så har Predikarn sagt.

Ställ upp er kring min säng: var har jag Anselm?

Nevöer —• mina söner . . . Gud, vad vet jag?

Nå, hon som gällde för er mor en gång,

hon var så skön, att Gandolf greps av avund.

Men gjort är gjort, och hon är död för resten,

död sedan länge, innan jag blev biskop,

och som hon dog, vi måste själva dö —

så inse vi, att världen är en dröm!

Ack, hur och vad är livet? När jag ligger

i detta praktrum, gradvis döende,

jag frågar timtals i den döda natten:

’Lever jag, är jag död?’ Frid, frid tycks allt.

Prassede städse var en fridens kyrka -—

och nu till frågan om min grav! Jag slogs

med näbb och klor att rädda mig en nisch —

men trots min omsorg snöt mig gamle Gandolf,

som slugt knep åt sig själva söderhörnet

för sitt kadaver, vilket Gud fördöme!

Min nisch är likväl ej så trångt belägen,

man ser epistelsidans predikstol,

en bit av koret med dess tysta säten

och takets välvning, där bland änglarna

en stråle sol som oftast kikar in.

Där skall jag fylla blocket av basalt

och under tabernaklet gå till vila

med nio pelare omkring mig, parvis,

vid fötterna, där Anselm står, den udda!

Persikofärgad marmor allt — den mogna,

som iskänkt rödvin av en mäktig puls —

han, Gandolf, med sin lumpna cipollino,

lägg mig, så jag får se på honom! Utsökt

och felfri sten: den lönen är jag värd!

Kom närmare! Ni minns min kyrkas brand —

rätt mycket räddades, som dömts förlorat.

Söner, ni vill ju ej min död? Så gräv

i vingårdsvrån, där oljepressen stod,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free