- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
245

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Nils Gustaf Dalén. Av E. Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nils G ti staf Dalén

Fabriken vid S a 11 s j ö - J ä r l a. içoi.

kunna bliva en dugande lantbrukare tills
det blev Nils Gustafs ansvarsfulla lott att

övertaga skötseln av fädernegården.

*



Då Nils Gustaf Dalén var 20 år
gammal fick han övertaga fädernegården. Han
insåg redan då, att enbart lantbruk var
föga lukrativt, och han hade klart för sig,
att han skulle utvidga verksamheten. Redan
på våren 1888 hade han anlagt drivbänkar
såsom början till en påtänkt
handelsträdgård. Det var i mars. I april kom stark
kyla, och alltsammans frös sönder. Detta
var den första erfarenheten av de moderna
planerna. Men Gustaf Dalén gav sig ej
utan började på nytt med sina drivbänkar
och fick så småningom sin handelsträdgård
anlagd. I samband med handelsträdgården
anlades bigård, till vilken anskaffades
moderna bihus. Nästa företag var inrättandet
av ett mejeri. Detta var snart i full
verksamhet. Även andra företag planerades,
såsom virkesaffärer, tegelaffärer m. m. Men
allt kunde ej göras på en gång. Det redan
påbörjade måste först komma i normal
verksamhet.

Vid sidan av dessa nya företag och stora
planer vaknade ånyo intresset för meka-

niska hjälpmedel, vid vilka den ledande
tanken alltid var besparing av arbetskraft
och besvär. Parallellt med det krävande
dagliga arbetet sysslade Gustaf Daléns
livliga och outtröttliga ingenium alltid med
dylika problem. Ett av dessa tog snart
fastare former. Han iakttog, att den mjölk
som kom till mejeriet hade mycket olika
mängd grädde. Då det mänskliga arbetet
för mjölkproduktionen var lika stort för
all mjölk, var den fetare mjölken uttryck
för arbetsbesparing. För att uppmuntra
bönderna att producera fet mjölk borde
därför ej all mjölk betalas lika, utan den
borde betalas efter fetthalt, helst som den
fetare mjölken måste vara mera värd än
den magrare. Men för mjölkens betalande
efter fetthalt måste denna kunna
bestämmas. Sålunda måste en apparat för
bestämning av fetthalten utarbetas. Detta gjorde
även Gustaf Dalén. Som svar på ett brev
till dr de Laval, mjölkseparatorns
uppfinnare, med anhållan att få visa sin apparat,
kom meddelande att Gustaf Dalén var
välkommen. Så satte han sig på tåget och reste
till huvudstaden. Det var första gången
Gustaf Dalén var utanför hemtrakten.

Besöket blev en besvikelse, de Laval
framtog och visade ritningar på en just då
färdiggjord och patenterad smörprovare,

245

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free