- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
260

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Baldershagen och tempelhelgden. Oklunda-inskriften, en rättsurkund från en forn-östgötsk blotlund. Av Arthur Nordén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arthur Norden

det i saken väsentliga, försmående alla
bisatser och allt ordaprål, nykter, klar och
kall — och dock tycker man sig förnimma
en hemlig darrning på rösten bakom de

protokollmässiga orden.

#

Till den långa raden av konkreta fynd.
som på senare tider ställt forskaren inför
det hedniska kultlivets materiella
uppenbarelseformer, dess arkeologiska miljö,
kommer nu denna runinskrift och ger oss
på ett dramatiskt fängslande sätt
förnimmelsen av själva den rättsintegritet, som
hägnade den fridlysta världen innanför
offerlundens råmärken. Och den
uppenbarar på ett enastående sätt den redan
förut väl bestyrkta kontinuiteten i troslivets
utveckling på nordisk mark, i det den
visar, hurusom den kristna
gudstjänstplatsens utomordentliga helgd i Norden
ingalunda var en innovation, som hit
medföljt den kristna lärans förkunnare och
genomförts av dem, utan ett rättsinstitut,
som förefanns redan under fullt hednisk
tid och så till vida kunnat automatiskt
övergå från den nedlagda blotlunden till
den i lundens ställe upprättade kristna
kyrkan.

Just vid Oklunda på Vikbolandet är
denna succession särdeles påtaglig.
Offerlunden har synbarligen varit mycket stor,
i det att ej mindre än fem ort- och
terrängnamn (Lundby, Oklunda,
Lundbacken, Lundlötan och Lund-Kiäret) låta
konstatera sig på ett skäligen begränsat
område i ristningens närmaste grannskap.
Bygden har synbarligen här haft flera
lundar samlade till ett formligt
kultcent-rum: i motsats till den lågtliggande lund,
som på 1650-talets kartor efterlämnat
terrängbeteckningarna Luod-Kiäret och
Lund-lötan har den på berget belägna
lundén vid ristningen benämnts Ok-lunden,
»lunden på höjden».

Ett egendomligt och nu omotiverat
terrängnamn vid Oklunda visar emellertid,
om jag tolkar det rätt, att en kristen
kyrka efterträtt detta starka hedniska
kult-centrum. I åkermarken alldeles utanför
berget med runristningen ligger nämligen
en obetydlig, låg och flat bergyta, som
av-folket sedan gammalt kallas Kyrkberget,
utan att vare sig tradition, kartor eiler
jordeböcker förvarar något minne av att
här en kyrka varit uppförd. All den
kännedom man har om tillkomsten av de
äldsta kyrkorna, varav flera — ej minst i
Östergötland — efterträtt hedniska
kult-lokaler, för fram mot antagandet, att en
kristen kyrka en gång uppförts å det lilla
därtill tjänliga berget invid den hedniska
kultcentralen i Oklunda. Dess öde torde
dock från början ha varit beseglat,
eftersom blott på halvannan km: s avstånd
befinner sig det betydande
kungsgårdskomplexet Ö. Husby-Bosgården och dess av
kungsfogden uppförda kyrka naturligtvis
snart tog loven av den lilla bondkyrkan
invid den forna kultlunden.

Det sålunda konstaterade kristna
templet vid Oklunda bör givetvis ha ärvt
offerlundens anspråk på okränkbarhet och
helgd. En utveckling av dylik art torde
man också få tänka sig ligga till grund för
gotlandslagens stadgande om den
särskilda asylrätt, som medgavs vid trenne av
Gotlands kristna kyrkor under den äldre
medeltiden. Den slutgiltiga förståelsen av
rättsuppgörelsen vid Ok-lunden
möjliggöres först genom ett studium av detta
gut-nalagens märkliga och ålderdomliga
pre-skriptiv mot de förödande verkningarna
av den ännu kvarlevande
blodshämndsdriften.

Om någon dräper en annan, säger
lagen, skall han jämte sin fader, son och
broder eller — om de ej finnas — hans
övriga närmaste släktingar fly i fyrtio
dygn till endera av de trenne kyrkor, som
för detta ändamål voro särskilt fridlysta

260

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free