Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Ansgars värld och verk. Några anteckningar. Av Em. Linderholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ansgars värld och verk
Så mycket om våra källor till Ansgars
liv och verk. Rimberts Ansgarsbiografi har
också av urkundskännare som Dahlmann
och Wattenbach tillerkänts ett betydande
värde som historisk urkund.
I fråga om den nyare litteraturen
nämner jag i första rummet von Schuberts
arbeten alltifrån sekelskiftet. Bland de
danska verken till iioo-årsminnet 1926 vill
jag särskilt nämna det både historiskt,
kultur- och religionshistoriskt
väloriente-rade utmärkta arbetet av Marius Th.
Nielsen under titel: Ansgar, hans Tid og Værk.
Ett lärt och utmärkt arbete har slutligen
utkommit i år. Det är Saint Anschaire
Mis-sionaire en Scandinavie au IX :e siècle.
Författaren är Jesuitpatern E. de Moreau,
professor i kyrkohistoria i Louvain. En
svensk klostersyster i Belgien har gjort
det möjligt för författaren att taga till råds
också den nordiska litteraturen, även den
senaste.
2. Missionens gång till Nordell.
Efter dessa erinringar rörande källor
och litteratur går jag — i anslutning till
mitt högtidstal vid Ansgarsminnets
firande i Uppsala universitets aula den 4 febr.
1930, under samma titel som för denna
framställning — till en teckning av några
huvuddata i Ansgars liv och verk, som
med rätta kan anses som det spännande
inledningskapitlet till vår kristning. Såsom
all annan historia har även missionens sin
romantik, och man kan nog säga, att
Bir-kamissionen hör till de mera romantiska
och äventyrliga företagen i ungmedeltidens
i detta hänseende rika historia i Europa.
Det var en tid av stor spänning, då
Ansgars livsgärning inföll. Blott knappa
hundra år före Ansgars födelse hade Islam
fullbordat sin snabba rasering av den
väldiga och mäktiga fornkyrkan i Väst-Asien,
Egypten, Nord-Afrika och Spanien,
varigenom kristendomen inskränkts till Lill-
Asien och Europa såsom självständig
kulturmakt. Blott med nöd hade Karl
Mar-tell 732 vid Loire äntligen lyckats hejda
Islams skaror och rädda kristenheten i
Europa, där den nu nådde ungefär till Rhen
i Västern men av slaverna drivits långt
söder om Donau i Östern. Uppgiften blev
nu att från Rom och Bysanz kristna
Europas germanska och slaviska folk hitom
de stora floderna. Det var ett jättelikt
företag för den decimerade kyrkan, som
mist sina rikaste och högst kultiverade folk
och länder. Men den otroliga uppgiften
löstes i huvudsak under loppet av en
halv-tusenåra mission, som alltid skall utgöra
en hjältetid av oförlikneliga uppoffringar.
Både geografiskt och etnografiskt måste
kristningen gå steg för steg, från land till
land och från folk till folk. Rycker man
hastigt fram för långt, så kommer
oundvikligt ett bakslag. Det se vi i Norden. För
att nu hålla oss till Roms kyrka och
germanerna gick kristningen sakta men
säkert mot öster och norr. Redan på
300-talet hade de från våra götalandskap
utgångna väst- och östgoterna kristnats på
Balkan. Deras nya kristna riken byggdes
på 400-talet i Spanien och Italien.
Samtidigt kristnades de från Bornholm
utvandrade burgunderna, som togo
alptrakterna kring Rhone och Saöne. Under
500-talet togo longobarderna norra Italien och
kristnades frankerna, som 496 under
Klod-vig övergått till kristendomen. På
600-talet följde angelsakserna i England. På
kontinenten hade kristningen vid år 700
hunnit till Rhen, här och där något längre.
I södra och västra Tyskland gavs
gammal kristning, men föga betydande, ehuru
biskopssäten funnos i Augsburg,
Strassburg, Konstanz, Mainz, Köln, Trier, Metz,
Verdun, Toul ’m. fl.
Nu kom framryckningen genom
angelsaksisk mission av Willibrord från 690 hos
frieserna vid Nordsjön, fortsatt av hans
store efterföljare och landsman Winfrid
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
