Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Ansgars värld och verk. Några anteckningar. Av Em. Linderholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Em. Lin der h olm
tog sig uttryck även i hans ord och åsyn,
väckte han en sådan beundran, att de
mäktiga och rika, men framför allt de trotsiga
och fräcka sågo på honom med rädsla,
medan ringare folk omfattade honom som
en broder och de fattiga med den mest
innerliga kärlek vördade honom som en
fader.»
Det vältaligaste och tyngst vägande
ordet om Ansgars personlighet sades av
Danmarks konung Hårik d. ä., då
Ansgar 851 bad om hans goda ord till Olof
Sveakonung. I all sin korthet lydde den
danske kungens hälsning så, att han
»kände Ansgar synnerligen väl och att han
aldrig i sitt liv sett en så god man eller
någonsin hos någon människa funnit en
så stor trohet». Olof kunde därför främja
hans sak, ty Ansgar »ville ej göra annat
än vad gott och rätt vore». Alltså inga
politiska beräkningar att frukta, inga
frankiska eller tyska planer.
Jag tror, att Danmarks konung
träffade rätt i denna karakteristik av Nordens
förste apostel. Hans framgång är en
trösterik hyllning åt den religiösa och
moraliska renhårigheten. Men det var ingen
tillfällighet. Nemo fit casu bonus. Hela
hans väsen och innersta strävan
kommer till synes i dessa förgätna men
oförgätliga ord, som han en gång fällde:
Om jag vore värdig inför min Herre,
skulle jag bedja, att han gåve mig ett enda
tecken —■ det att av sin nåd göra mig till
en god människa.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>