- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
351

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Sonja Kovalevsky. Av Gurli Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sonja Kovalevsky

Men framför allt var det nog att han hos
henne fann samma brinnande önskan som
han själv hyste att få ägna sig åt
vetenskapliga studier. I brev till brodern
lovprisar han hennes yttre och hennes
talanger; han erkänner också att det främst
torde ha varit hennes önskan att lösgöra
sig från hemmet som varit bestämmande
för hennes tillgivenhet. För egen del har
han planer på forskningsresor till
Kamtsjatka eller Kaukasien. »Jag förbereder
mig som i skolan. Vem vet om jag ej på
det sättet kan komma att arbeta
vetenskapligt.»

Sommaren före bröllopet, som ägde
rum på Palibino 1868, vistades
Kovalevsky en tid på godset. Han berättar i
detalj för brodern om hur tiden tillbringas.

— Jag lever här mycket bra och till och med
förnuftigt, vilket annars sällan är fallet på
landet. Hon och hennes syster stiga upp kl. 6,
— jag likaså, badar, dricker te — och från kl. 8
sätta vi oss att arbeta, d. v. s. hon lär mig
matematik. Därefter läser vi tillsammans olika
handböcker i fysik och fysiologi oavbrutet till
kl. 2.. • • Jag tror att samvaron med henne skall
göra en riktig människa av mig, att jag skall
kasta förläggarverksamheten och börja arbeta
vetenskapligt.

Det finnes bevarat ett brev till Sonja
från honom, sedan han lämnat Palibino.
Det lyder:

Tack vare den vackra månen, som påminner
mig om våra aftonpromenader på Palibino,
med husandar och spöken, har jag inte sovit
på hela natten utan genomgått i tanken det
förflutna, i vars centrum befinner sig en mycket
lärd och modig kvinna, förenande i sig på ett
konstfärdigt sätt den renaste idealism och den
fullständigaste realism. Jag tänkte så mycket
på de sällsamma, motsägelsefyllda
egendomligheter genom vilka denna kvinna utmärker sig,
att du skulle kunna ha full rätt att vara
svartsjuk, om hon inte skulle vara just du själv.
Förlåt mig, kära dyra Sofia, förlåt, kära min
vän, jag trycker hårt dina kära händer.»

Sonja skriver i barnsligt skämtsam ton

Woldemar Kovalevsky.

flera brev till sin »käre gode bror» —
»sin dyre härlige bror». Hon säger:

Jag vill förfärligt gärna träffa dig med det
snaraste, och jag har förfärligt tråkigt utan dig,
fastän jag inte ger mig mycken tid att längta,
och fastän tanken på vårt framtida härliga liv
skulle vara fullständigt tillräcklig för att styrka
mig för många veckor- .. Det blir förtjusande
att resa till Petersburg i frihet, ej som gäst,
utan hem för att börja ett härligt, arbetsamt liv.

Efter bröllopet bosätter sig det unga
paret i Petersburg, och Sonja är hänryckt
över deras förtjusande bostad och över
Seljenovs föreläsningar. Hon skriver till
Anjuta att hon söker en fiktiv äkta man
också för henne, men tillägger: »Det är
svårt att taga emot tjänster av människor
med vilka man ej någonsin fullt kan
förenas. Vi —■ bror och jag — sörja alltjämt
över att han ej är muhamedan; det
skulle vara underbart.» Överallt väckte
det unga lyckliga paret en smickrande
uppmärksamhet, och de umgingos i de
högsta kretsar.

351

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free