Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Sonja Kovalevsky. Av Gurli Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gu r li Linder
på detta område okunnige och oerfarne
Kovalevsky posten som verkställande
direktör i bolaget. Sonja — som tillmätte
sina drömmar profetisk betydelse — hade
en gång i en dröm sett en diabolisk man
med ett sataniskt grin kasta sig över
Kovalevsky och med ett sardoniskt
hånskratt böja honom under sig. Hon
igenkände i Ragosin drömmens djävul och
genomskådade mycket snart, att
Kovalevsky skulle utnyttjas som ett blint verktyg
för oegentligheter i affären, och hon
försökte med all makt få maken ur Ragosins
klor. Men denne å sin sida lyckades i
stället avlägsna Sonja genom att röra vid
hennes ömmaste punkt: svartsjukan, och på
så sätt hos henne misstänkliggöra orsaken
till det upprivna nervtillståndet hos
mannen, som redan då visade tecken till verklig
själssjukdom. Sonja ägde ej
förutsättningarna, säger hennes ryska biograf, för
att skapa ett älskande hjärtas underverk,
utan, kränkt i sin stolthet och
nedbruten till kropp och själ, reste hon till
Berlin för att där söka sin utkomst.
Dottern lämnade hon i svågerns vård, och det
gemensamma hemmet upplöstes för alltid.
Makarna stodo visserligen i brevväxling
med varandra ännu en tid; han begär till
och med hennes råd i fråga om
oegentligheter i naftabolaget. »Jag tar ej ett steg
utan ditt råd —■ att tiga är omöjligt och
farligt. Men trots allt detta är affären
gyllene». De sammanträffa också några
gånger i utlandet — Kovalevsky gjorde
flera resor för bolagets räkning —, men
varje nytt sammanträffande skilde dem
ytterligare åt. Han föreföll Sonja alltmer
som en egendomlig och främmande man.
Sedan hustrun lämnat honom levde
Kovalevsky ett irrande, hemlöst liv. Ur
breven till brodern kan man utläsa hur han
undan för undan går mot en andlig
katastrof. Ibland säger han sig vara full av
energi och liv, och försäkrar att han skall
gripa lyckan i kalufsen; han skall om-
organisera bolaget, han sysslar med
sällsamma uppfinningar, och han skriver
t. o. m. till Sonja att han har hennes
fa-langstär nästan i fickan. Men mer och
mer svika honom självförtroende och
arbetslust. Han klagar över den oerhörda
svårighet med vilken han utarbetar sina
föreläsningar, och han förstår att de ej
kunna väcka intresse hos hans fem
åhörare. Oupphörligt kretsa hans tankar
kring hustrun och dottern: »Hur svåra
äro ej dessa tankar som gå runt, runt i
huvudet och aldrig ge lugn.»
Från 1882 upphör så gott som alldeles
korrespondensen mellan makarna.
Från Sofia får jag inga brev, skriver han
till brodern. Förmodligen har hon känt sig
sårad av mitt tilltal: Högt ärade Sofia! och i
ett senare brev: Sofia såg jag ett ögonblick
hos Anjuta, och vi skildes i vänskap. Jag
förstår henne till fullo och försöker ej övertala
henne att ändra sitt beslut, fast det är mycket
tungt för mig.. • Ack vad ensamheten blir tung
vid 40 år! Hur fruktansvärt att se sig omkring
och ej finna ett enda vänligt ansikte!. .. Jag
överfalles av allt större fruktan för ensamheten
och jag är mycket olycklig.
Brodern försöker att få honom till sig.
Men dels känner han sig ovärdig, dels
fruktar han för återkomsten till
ensamheten.
Emellertid reser Kovalevsky till
Amerika på en naturvetenskaplig kongress.
Därifrån hemkallas han dock snart av sin
bror, med anledning av att den stora
kraschen för naftabolaget kommit och
lett till process. Visserligen hade han då
redan för ett år tillbaka lämnat bolaget,
men ansvaret för de föregående årens
förvaltning vilade ju nominellt på honom.
Allt bryter nu samman för honom.
Jag har aldrig någonsin varit en duglig
människa, och vilken ren god kärlek från sådana
människor som du och Sofia har ej gått
förlorad för mig. .. Mitt liv har varit en kedja av
vansinniga handlingar. Det omåttliga
byggandet var början till fördärvet, men det smutsiga
bolaget fullbordade det.
356
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
