- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
386

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Love Almqvists poetiska exotism. Av Fredrik Vetterlund. Ungdomsverken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Love Almqvists poetiska exotism

Av Fredrik Vetterlund

Ungdomsverken

E SENARE årens
Almqvistböcker syssla utförligt dels med
skaldens mångahanda
funderingar, dels med frågan om han
förgiftat sin fordringsägare eller ej. Kanske
får därjämte antagas, att hans diktning
fortfarande har en smula intresse. Efterföljande
rader tillåta sig i varje fall att dröja vid ett
karaktersdrag i hans poesi.

»Vad som särdeles intager mig», skrev
han en gång i ett stundom citerat brev,
»är att skildra personer och händelser från
olika världstrakter, då jag får måla
landskap och människor, allt, med de olika
nyanser i färg, ton och uttrycksformer, som
till deras individualitet höra.»

Sitt hjärtas dragning mot det främmande
och underbara, sin romantiska exotism, som
vi pläga kalla det, har Almqvist uttryckt
i dessa ord. De antyda ett av hans diktnings
finaste verkningsmedel. Men färdig med
detsamma var denna exotism icke. Utländska
paralleller och förebilder hade den, som vi
strax skola se, många. Med dem rör den sig
tafatt och omoget innan den hinner fram till
den sällsamma förtrollningen över de bästa
av skaldens lyriska »Songes», över hans
dramer och epos från 1830-talet.
Visserligen har man påpekat det tycke av
kostympjäs utan djupare mänsklighet, som tyckes
vidlåda dem mer eller mindre. Men — som
jag annorstädes utvecklat i en uppsats om
Almqvist »Ramido Marinesco» — dels är en
dylik synpunkt icke alltigenom giltig, dels
bör den ej anläggas på den poesi av fj
ärrsyn och hägring, som dessa dikter äro.
Innan skalden hann så långt, hade han
emellertid både famlat och fumlat åtskilligt i
detta avseende som i så många andra. Vilken

provkarta på ofärdiga ansatser åt alla håll
är ej, låt oss säga, det sjudande
ungdomsverket Amorina, som konst omöjligt att sätta
i jämnbredd med 1830-talets produktion! Av
»exotism» finns där åtminstone den
»spanska» trokévers, som Almqvist sedan med så
mycken verkan har brukat — sannolikt
ursprungligen hämtad ifrån tysken Tieck.
* *

*



Den typiska fransk-klassicismen hade som
bekant ej bruk för tids- och lokalfärg. Små
ansatser därtill i Voltaires exotiska dramer
sakna stämning, och människorna tala med
samma eleganta allmänvändningar och i
samma abstrakta rum, vare sig de uppträda
i Rom, Kina eller Frankrike. Allting händer
och sker i det rationellt-allmänmänskligas
rena ljus utan pittoreska färgbrytningar.
Sålunda utmärktes det franska dramat som en
aristokratisk diktart med stor och genomförd
stil ännu sedan Racines psykologiska konst
förbytts i den voltaireska silverålderns
retorik och tendenspatos.

1700-talet upptäckte »klimatets» och
omgivningarnas inflytande på folksjäl och poesi
och förberedde därmed både romantik och
naturalism. Omvänt fann man att poesi trivs
i alla världstrakter, även de vilda,
främmande och mest avlägsna, som snart nog
Herder uttryckligt betonade. Det
allmänmänskligas rena ljus bröts i folklynnenas prisma,
och tider och länder levde upp — icke med
ängslig historisk trohet, som senare i en
Flauberts försök att komma till rätta med
omöjliga och ofta poetiskt olämpliga problem,
men dock med en stor levande fläkt, som

386

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free