- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
441

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Love Almqvists poetiska exotism. Av Fredrik Vetterlund. Exotismen i dess senare skede

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Love Almqvists poetiska exotism

Minns du tolv år? — minns du tretton? —
sexton — nitton — Abulkasem?
Minns du tjugu år tillbaka?

Och han svarar:

Minns jag nitton? minns jag tjugu?
tjuguett och två år sedan?
Nog Sicilien vet, Sardinien
vet de forna år tillbaka,
då Moharrem Seid av Mogreb
strandhögg på de kristnes holmar,
älskade Italiadöttrar,
ville se Siciliens ögon,
skåda om Sardiniens svarta
glans i sina flickors blickar
vore lik de Mogrebiners,
som Mahoma färgat själv.

Och nu berättar han vad hon aldrig vetat
under deras tvååriga samliv — att han
bortrövat henne egentligen till följd av — ett
vad!

Ty en skald på Maltas klippor,
som till citterljuva strängar
sjungit vittomfarna sånger,
hånat hade han Mahoma,
vågat i sin visa smäda
våra män på Orans kust,
våra kvinnors eldbehag.
Vågat dristigt spå och säga:
Ingen man av Medelhavets
kristna öar skulle kunna
fängslas av en morisk flicka,
men att däremot — hör! hör!
ingen enda Mogrebs kämpe
skulle tjusarmakten motstå
av en ung Italiadonna!

Däröver hade Moharrem harmats, velat
visa hur detta var »dubbelt osant». Så hade
han kommit på fredligt gästbesök till
Ta-rantos furste med sin sköna syster Kadija
för att hon skulle tjusa kristne män — och
det hade lyckats. Med livfull energi skildras
mogrebinernas festliga mottagande, och

in i salen
trädde vi. Mahomas måne
i en halvrund av demanter
glänste på Kadijas hår.
Prinsen av Taranto bjöd oss
rummet vid sin sida — — —

Atlasdoket hade icke
än min syster lyft, ty hastigt

Afrikas prinsessor icke,
som Italiens, kasta slöjan
bort.

Men när festens timmar varat,
tarantelladansen börjat,
börjat trettio tamburiner,
då hon ville konsten skåda
hos Tarantos gycklarinnor,
doket sakta över pannan
välvde hon ifrån sig upp och
dolde halvmån’s diamanter —
Men i stället hennes anblick
uppgick inför hov och alla,
log som stjärnan ler åt öknen,
log som stjärnan ler åt öknens
barn!

Citaten äro långa, men denna orientaliska
poesi är så okänd för de flesta! — Så hade
en kristen hjälte frivilligt följt med på
Moharrems skepp för att få äga Kadija!

Men, fortsätter Moharrem, en halv seger var
honom ej nog, nu skulle han i sin tur dåra
en italiaflicka att följa honom, mogrebinen.
»En vind så munter lekte på mitt gula
segel, lekte på min seid-turban». Han får
höra talas om en sådan flicka:

Somliga i högsta nordens
dalar, Apenninerklyftor,
ville hennes slott förlägga,
andra viskade: på öar
andas hon sin fagra sommar.
Ingen visste var hon bodde

Men en afton kom en vind
ur sydost —. Mahomas egen
älsklingsvind, den vind som viftat
islams fanor till Europa.

Med den når han Sardinien:

Där såg jag Antonia I.una,
Abulkasem Seid Moharrem
Luna såg!

Tog! — och for i hennes faders
åsyn bort och i hans kvinnas,
hon som fött Sardiniaflickan.

Då kan Luna ej heller längre lägga band
på sig: skam var denna dag och nesa!
utbrister hon. Och Moharrem — ger henne rätt
däri, men av skäl som för henne blott är
ännu mer upprörande. Ty han blyges att han
i tvenne år helt fängslats av henne, att hon
varit »enda stjärnan» över hans skepp; sånär
hade i detta »Maltas cittra» vunnit seger

441

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free