Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De psykiska sjukdomarnas frekvens och den växande kulturen. Av Viktor Wigert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De psykiska sjukdomarnas frekvens
ock den v äx ande kultur en
Av Viktor Wigert
c9-L
AR DET MODERNA
samhällslivet något
inflytande på de psykiska
sjukdomarnas frekvens,
se där en av cle frågor, som ofta möta
psykiatrikern från tänkande lekmäns sida.
Innesluter den växande kulturen i högre
grad än forna tiders samhällsliv faktorer
som orsaka hjärnsjukdomar, vilka
manifestera sig med psykiska symtom? Är en
stegring i de psykiskt sjukas antal ett
korrelat till den växande kulturen? Skall
deras antal stiga allt eftersom kulturen
stiger? Är detta avigsidan av våra
framsteg på vetenskapernas och konsternas, på
samfärdselns och på industriens samt på
civilisationens alla andra områden? Är
detta det ständigt växande pris, som
människosläktet måste betala för sitt eviga
»excelsior»? I sanning, om så är fallet
innehåller kulturen i sig själv fröet till sin
upplösning, och den dag skulle vara i
antågande då flertalet människor vore
psykiskt invalida. Sägnen om Prometheus,
som tillropar en satyr, vilken vill kyssa
och omfamna den från gudarna stulna
elden : »Satyr, du skall begråta ditt
hakskägg, ty den bränns, då man vidrör den»,
skulle äga en allegorisk betydelse, djupt
tillämplig på människorna och kulturen.
Vid diskussion av dessa problem
fråga*-man sig först: Äro de psykiska
sjukdomarnas antal inom kulturländerna verkligen i
stigande, förekomma de nu oftare än
förr? Därvid bör hänsyn tagas icke blott
till de grövre sjukdoms former, som falla
inom det av sociala faktorer
bestämda begreppet sinnessjukdomar, utan även
till de talrika, lättare psykiska
sjukdomstillstånd, vilka höra hemma inom
begreppen psykopati, nervositet, konstitutionell
neurasteni m. m.
Av naturliga skäl är det dock endast
den första gruppen, som kunnat
underkastas statistisk registrering, och dessa
statistiker, som vanligen icke gå längre
tillbaka än till mitten av förra århundradet,
avse i regel endast en del av de i
egentlig mening sinnessjuka, nämligen de som
äro föremål för sjukhusbehandling.
Det är ett fullkomligt genomgående
drag, att siffrorna över de
sjukhusvårda-de i olika länder förete en våldsam
stegring, vilken högst väsentligt överträffar
den som motiveras av folkökningen.
Sålunda steg i England och Wales antalet
från 37,000 år 1859 till 138,000 år 1912,
medan folkmängden vuxit från 20,000,000
till 37,000,000, d. v. s. medan
befolkningen nära nog fördubblats har antalet
sinnessjuka nära nog fyrdubblats. — Ännu
större var ökningen i Preussen. Medan
befolkningen 1875—1905 endast ökades
med 50 %, blev även här antalet
sinnessjuka fvrdubblat. — I vårt land vårdades
i slutet av 1862 på sinnessjukhus 1,100
sjuka. 1928 (66 år senare) 15,400.
Antalet sjukhusvårdade har f jortondubblats,
medan befolkningen vuxit från fyra till
463
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
