Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De psykiska sjukdomarnas frekvens och den växande kulturen. Av Viktor Wigert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De psykiska sjukdomarnas frekvens
omständigheter, som alla samverka till att
höja antalet sjukhusvårdade psykiskt
sju-ka. Det finns f. n. ingen möjlighet att
siffermässigt uttrycka varken de enskilda
momentens särskilda inverkan, ej heller
vad de tillsammantagna kunna uträtta.
Det är möjligt att de betinga hela den
enorma tillväxten av de sjukhusvårdadcs
antal, men vi kunna likväl icke förneka,
att här kan finnas en marginal för en
växande psykomorbiditet.
Från vårt land hava vi för de senaste
årtiondena också tillgång till siffror, som
icke endast åsyfta antalet sjukhusvårdade
utan det totala antalet sinnessjuka,
nämligen prästerskapets och
hälsovårdsnämndernas årsrapporter. Även dessa siffror
visa en kraftig tillväxt. 1902 anmäldes
11,900 sinnessjuka, 1928 24,000.
Ökningen uppgår till 100 %, medan
befolkningssiffran vuxit med c:a 15 %. Det är
emellertid uppenbart, att en hel del av de
faktorer, som höja antalet sjukhusvårdade,
också äro verksamma, när det gäller de
psykiskt sjuka i allmänhet. I alldeles
särskild grad är så fallet beträffande den på
ökad upplysning grundade allmänna
benägenheten att hänföra allt flera individuella
fall till de anmälda grupperna.
Sinnessjukdom är icke ett biologiskt begränsat
begrepp, såsom exempelvis tuberkulos
eller kräfta, utan dess gränser bestämmas
av sociala hänsyn, och för varje år som
går dragas dessa gränser allt vidare, allt
flera psykiska abnorm- och
sjukdomstillstånd förläggas inom dess ram. — För
övrigt är en stark ytterligare tillväxt av
siffrorna för de anmälda sinnessjuka att
vänta, ty de äro fortfarande vid
jämförelse med iakttagelser, som gjorts såväl
här som i andra länder, abnormt låga.
Sålunda angåvos hos oss på 100,000 av
befolkningen 1902 230 sinnessjuka, 1928
416. Men denna siffra når icke upp till
vad man finner i andra länder. Sålunda
fann man redan för flera år sedan i Skott-
30 — Ord och Bild, jg:e årg. ~
land 454, i Irland 561. Samma antal (561)
har man i kantonen Bern i Schweiz. I
kantonen Zürich, där man så tidigt som
1889 räknade varje person, som i följd
av sitt psykiska tillstånd icke var i stånd
att försörja sig eller själv handhava sina
angelägenheter, även om han eljest icke
företedde psykiska sjukdomssymtom, fann
man 970 sjuka på 100,000. Om man i vårt
land sammanräknar de sinnessjuka och de
sinnesslöa, kommer man f. n. endast till
en siffra av 616 på 100,000. Då vi icke
ha någon anledning anta, att
psykomorbi-diteten är nämnvärt mindre hos oss än i
andra länder, måste variationerna bero på
olika noggrannhet i bokföringen och olika
stränghet på friskhetskraven. Då båda
dessa faktorer utan tvivel ständigt
skärpas, äro de i hög grad ägnade att
successivt höja anmälningssiffrorna. Dessas
ökning behöver sålunda icke betyda en
ökad psykomorbiditet.
Trots denna statistikens skärpning visar
det sig vid granskning av de svenska
uppgifterna det glädjande faktum, att
beträffande en grupp av de psykiskt sjuka,
nämligen de sinnesslöa, är den relativa
ökningen så ringa, att det t. o. m. är troligt
att i verkligheten en minskning
föreligger. 1902 räknar man 165 på 100,000,
1928 200.
Alla dessa siffror hänföra sig till de
grövre psykiska sjukdomarna. Hur
förhåller det sig med de lindrigare, med
psyko-neuroserna, psykopati, neurasteni m.
m. ? Här ha vi av naturliga skäl inga
siffror alls till vårt förfogande, utan vi ha
endast att åberopa erfarna läkares intryck.
Dessa lyda rätt olika. Men även om det
så skulle vara, att psykiatrernas
mottagningsrum alltmera fyllas av psykopater
och neurasteniker, så måste detta i viss
mån vara ett del fenomen i den allmänna
tendensen att anlita läkare i större
utsträckning än förr vid sjukdomsfall av
alla slag. Särskilt gör sig denna tendens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
