Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De psykiska sjukdomarnas frekvens och den växande kulturen. Av Viktor Wigert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De psykiska sj ti kdomarnas frekvens
att dra några slutsatser av dessa
iakttagelser, och detta med rätta. Någon
eftertanke säger oss strax, att förhållandena
böra vara i hög grad inkommensurabla
med kulturstaternas. Den individuella
kännedomen om befolkningen, som måste
ligga till grund för demografiska
uppgifter om psykomorbiditeten, är här ytterst
bristfällig. (När man nu på en del håll
gjort speciella efterforskningar, finner
man för övrigt ett icke så ringa antal
psykiska sjukdomar.) De nyss berörda
faktorer, vilka hos oss med växande kraft så
att säga pressa fram de sjuka ur
befolkningsmassan, saknas eller göra sig blott
föga gällande under ociviliserade
förhållanden. Vidare måste de psykiskt sjuka
hos de vilda folkslagen duka under i
massor redan i sjukdomens tidigare stadier
av brist på omvårdnad. — Men även om
psykomorbiditeten verkligen skulle vara
mindre hos naturfolken, så behöver detta
icke nödvändigtvis bero på deras
primitiva levnadsförhållanden utan kan också
vara uttryck för en hos rasen i sig själv
förefintlig minskad disposition för
psykiska sjukdomar.
I fråga om hysterien är dock
psykomorbiditeten hos naturfolken högst
betydande. Liksom hos de europeiska folken i
tidigare utvecklingsskeden gör sig den av
Gadelius skildrade primitiva mentaliteten
med dess rika dissociationsmöjligheter
mäktigt gällande. Den uppträder i de mest
växlande former och under olika namn.
Malajernas »latha», indianernas
»jump-ing», sibiriernas »meriatschenje» och
ainos »imubacco» lära alla vara olika
former av hysteri. Andra iakttagelser gå i
samma riktning: så t. ex. finner man hos
halvciviliserade bosniska värnpliktiga en
avsevärt stegrad disposition för hysteri.
»Det är anmärkningsvärt», skriver en
författare, »huru lätt det hos individer av
denna stam uppträder hysteriska
reaktioner efter de mest olika skador.» — I
München är hysteri frekvensen bland de
inflyttade landsflickorna större än bland
de infödda, o. s. v.
Övergår man så till en granskning av
de psykiska sjukdomarnas förekomst
inom olika delar av befolkningen i de
högre kultursamhällena, så är det
otvivelaktigt, att man i stort sett träffar på flera
sjuka allt eftersom befolkningstätheten
stiger, ett förhållande som kulminerar i
storstädernas produktion av psykiskt
sjuka. Då det är i dessa tätare
befolkningsklumpar som det moderna kulturlivet når
högst och i vilka det allra mest skulle
utveckla sina för de enskildas psykiska
hälsa skadliga egenskaper, kunde man
eventuellt här finna bevis för
sjukdomsfrekvensens samband med kulturen. Men
även här ligger själva psykomorbiditeten
dold i det ökade vårdbehovets
ogenomskinliga skal. Ty detta är ingenstädes större
än i storstäderna. Även ytterst lindriga
mentala svagheter, vilka i en miljö, som
bereder mera individuellt svängrum, kunna
passera ganska obemärkta, bilda här i regel
hinder för den enskilde att som en kugg
passa in i det ömtåliga samhällsmaskineriet.
Att psykomorbiditeten inom vissa
grupper av psykiska sjukdomar måste vara
högre i storstäderna än annorstädes, är
emellertid a priori klart, ty två så viktiga
sjukdomsalstrande faktorer som
alkoholism och syfilis ha ju en mycket starkare
utbredning i de tätare bebyggda
samhällena. Alkoholpsykoserna och den
progressiva paralysen visa också en procentuellt
betydligt ökad förekomst i storstäderna.
Det inflytande, som alkoholism och syfilis
anses ha på avkomman, bör också tagas i
betraktande.
Det vill också synas som om antalet
psykopater med olika antisociala
tendenser skulle förekomma särskilt ofta i
bottenskikten av storstädernas befolkning.
Det kan dock ifrågasättas, om storstads-
467
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
