- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
471

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De psykiska sjukdomarnas frekvens och den växande kulturen. Av Viktor Wigert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De psykiska sj ti kdomarnas frekvens

ter som härvid vålla delvis oöverkomliga
vanskligheter. Jag kan här icke rulla upp
hela detta redan ur ärftlighetssynpunkt
intrikata problem, men vid några punkter
ber jag att få dröja ett ögonblick.

Det kan synas den utomstående som om
utsopandet av allt som kan ha ärftlig
psykopatologisk betydelse endast skulle vara
av godo. Men det är inte så. Samma
arvsfaktorer, som i ogynnsamma konstellationer
kunna kombinera sig till psykiska
sjukdomar eller social mindervärdighet, kunna
i andra lyckligare konstellationer betyda
ytterst värdefulla egenskaper. På samma
ärvtlighetsträd där de av sjukdomen
maskstungna frukterna hänga, hänga
ofta nog också de skönaste frukterna. Ja,
ej sällan är det dessa senare som efter en
längre eller kortare glanstid själva bliva
de maskfrätta. Ur vårt eget lands
kulturhistoria skulle man kunna hämta massor
av exempel på detta. Som ett
näraliggande exempel kan jag icke underlåta att
erinra därom, att när i vår tid vår huvudstad
bygger upp ett stadshus som ett
monument över vår tids konst och tre av vår
tids allra främsta konstnärer på olika
områden skola hedras genom att ställas upp
nakna i marmor i stadshusträdgården, så
väljer man tre sinnessjuka, nämligen
Strindberg, Fröding och Ernst Josephson.
Där stå de — nakna — och nakenheten
kan gott betraktas som en av konstnären
kanske oavsedd symbol för deras
mänskliga elände. Fröding har kanske i detta
sammanhang det största intresset, ty han
föddes av en sinnessjuk far och en
sinnessjuk mor. Han blev också mycket riktigt
sinnessjuk till slut, men hans insats i livet
blev rikare än de flestas. Ett klumpigt
och schablonmässigt hanterande av
steriliseringsingreppet på någon av Frödings
sjuka föräldrar, och samtid och eftervärld
hade varit andligen fattigare, trots att
sinnessjukstatistiken kommit en enhet lägre!

Det är icke heller så — som människor

i allmänhet tro — att personer med
ärftlig sinnessjukdom eller ärftlig
sinnesslö-het oftast äro födda av föräldrar som
själva förete dessa sjukdomar och vilkas
sterilisering således skulle ha förebyggt
födelsen av de sjuka barnen. Tvärtom,
det övervägande flertalet personer med
ärftliga psykiska sjukdomar äro födda av
friska föräldrar, vilka icke själva röja sitt
sjukdomsanlag, som dock i latent form
finnes hos dem. Det är sålunda friska
personer som skulle ha steriliserats — men
vi kunna icke identifiera vilka de äro
förrän deras barn röja, att de fått
sjukdomen i arv.

Men även om vi kunde identifiera dem,
skulle vi näppeligen kunna gå energiskt
fram utan att tillämpa något som bra
mycket liknar ett stamping - out på
människosläktet, ty de måste vara oerhört vanliga.
Man kan t. ex. statistiskt approximativt
beräkna hur många människor som måste
vara latenta bärare av arvsanlag i någon
form till den vanliga sinnessjukdomen
dementia præcox, och man finner det
förbluffande resultatet att det förmodligen är
omkring hälvten av alla människor. Och
det är då blott en enda sjukdom. Det får
räknas till de allmänna mänskliga
skröpligheterna att vara bärare av latenta
psykiska sjukdomsanlag, och fullt fri
därifrån är nog ingen människa.

Men icke desto mindre kunna vi redan
vid vårt nuvarande vetande säga, att vi i
många enskilda fall kunna förutsäga, att
avkomman till ett föräldrapar är starkt
hotad av ärftliga psykiska sjukdomar, och
det i så hög grad, att de radikala
steri-lisationsåtgärderna äro fullt berättigade.
Så kunna vi redan nu åtminstone
motverka den allmänna psykomorbiditeten. Men
i mån som den psykiatriska
ärftlighets-läran skrider framåt, i mån som vi kunna
genomskåda individernas
ärftlighetskon-stitution, så skrida också våra möjligheter
framåt att verksamt bekämpa födelsen av

471

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free