Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Konstindustrien på Stockholmsutställningen. Av Gotthard Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstindustrien på S to c kh o Imsut s t ä l Inin g e n
Skåp med inläggningar efter skisser av Gunnar Tor hamn,
tillhörande biblioteks 111 obel av Eskil S un d a hl. Bodafors.
betingat av den tekniska och praktiska
nödvändigheten, en så ren industriprodukt, att
man kan fråga sig, om prefixet konst längre
är berättigat. Inför denna frågeställning har
funktionalismens skapare och ledande
teoretiker, Le Corbusier, inte heller tvekat att
beteckna konstindustrien som en contradictio
in adjecto. L’art décoratif moderne n’a pas
de décor, säger han i sin av
Parisutställningen 1925 framkallade stridsskrift L’art
décoratif d’aujourd’hui, där han ställt bilder
av industriella standardvaror som
amerikanska kontorsmöbler, wienerstolar och
inven-tiösa garderobkoffertar, ja, till och med av en
vattenklosett vid sidan av modern fransk
konstindustris budoarlyx och faksimiler ur
antikvitetsförfalskarnas konfidentiella
priskuranter. Han har därmed velat visa, att den
moderna maskinprodukten, där den inte
tyngts av några stiltraditioner eller gripits
av någon konstindustrien högfärd, nått en
klar, enkel, praktiskt fulländad form, som när
den förenas med hög kvalitet i material och
utförande, i och för sig innebär ett
skönhetsvärde och som det inte finns någon
anledning att söka konstnärligt »förädla».
Konsten och industrien äro enligt hans
mening två saker som ingenting ha med
varandra att göra.
Så långt går icke Svenska
slöjdföreningens direktör. I sin formulering av
utställningens program ger han uttryck åt en
uppfattning, som endast i skärpt form upprepar
vad han redan i sin 1919 utgivna
propagandaskrift Vackrare vardagsvara uttalade.
Redan där framhöll han med stor styrka och
med en motivering, som särskilt skänkte de
sociala synpunkterna beaktande, den enkla
bruksvaran som konstindustriens förnämsta
uppgift, och redan där karakteriserade han
de historiska stilarna som en tryckande mara
och gav i ordalag, som klinga förvånansvärt
487
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
