- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
594

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Rysk teater. Av Rudolf Wendbladh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rtidolf Wendbladh

teatrar i vissa huvudgrupper. Man talade
med förkärlek om två stora grupper: de
akademiska teatrarna och »den vänstra
linjen». I viss mån riktigare ha
etiketterna ofta ändrats till de stabiliserade
teatrarna och de experimentella. Ordet
akademisk i fråga om en rysk teater innebär
icke något mer eller mindre torrt, dött
och byråkratiskt. Det betyder endast, att
dessa teatrar sökt en stil och funnit den,
samt att de inom de dragna gränserna
oavbrutet arbeta vidare, söka och pröva sig
fram för att förädla och fördjupa de
vunna resultaten. De äro stabiliserade men
icke orörliga. Tvärtom. Bland de
akademiska teatrarna finnas och funnos många,
som hos oss skulle anses högst opassande
bångstyriga och experimentella.

Att i detalj gå in på varje teater och
dess stil tillåter icke utrymmet. Jag skall
försöka ge en objektiv resumé över de
västerut minst kända teatrarna utan att
därför gå förbi någon av »de stora».

Bland de akademiska scenerna tycktes
vid tiden för mitt besök »Stora Teatern»
ha stelnat ganska hopplöst i den
urtradi-tionella stilen för opera och balett. Något
friskare vindar tycktes blåsa på den med
denna teater samarbetande
»Experimentteatern», där framför allt den av
Galei-zovski iscensatta baletten »Den vackre
Josef» väckt berättigat intresse.

Vad den dramatiska scenkonsten angår
svarade f. d. kejserliga, numera »Lilla
Teatern» för en stil, som man skulle vara
böjd för att kalla »riktigt» akademisk.
Både dess repertoar och framförandet
påminde om »Comédie Française» med
samma fel och förtjänster. Även »Lilla
Teatern» kämpade emellertid för att komma
ur de förstelnade formerna och sökte
förnya traditionen. Detta sökande kom
tydligast till synes vid de båda mindre
scenerna »Lilla Teaterns filial» och »Lilla
Teaterns studio».

Hur olika varandra till sin konstnärliga

fysionomi de akademiska teatrarna kunna
vara bevisas bäst av att till denna grupp
även hör »Konstnärliga Teatern» eller
»MHAT» som den moderna
förkortningen av namnet lyder. Denna teater intar
en särställning inte bara i Ryssland utan i
hela världen. Främst tack vare den man,
som utan tvekan kan kallas den ryska
teaterns monumentalfigur, C. S.
Stanislavski. Han själv och hans verk äro ju
även något kända hos oss genom den s. k.
Katjàlovgruppens gästspel för några år
sedan. Hans system, vars motto är »det
övermedvetna genom det medvetna», ha
vi även hört talas om. För den
intresserade vill jag rekommendera Stanislavskis
memoarer, vilka utkommit även på
engelska under titeln »My Life in Art», ett
absolut särverk inom teaterlitteraturen, en
verklig teaterkonstens bibel. Den visar oss,
hur Stanislavski söker och finner
ovanstående motto. Det är inte min mening att
söka analysera hans »system» eller
kritisera dess yttre, naturalistiska form. Men
jag skulle vilja framhålla något, som det
förefaller mig att man — utanför
Ryssland nämligen — bra litet beaktat. Detta
är, att Stanislavski och hans trogna redan
för mer än trettio år sedan gjorde en
revolution, som var lika ingripande, lika
nödvändig, lika omstörtande som någon annan
kanske mer omtrumpetad revolution inom
den konstnärliga teatern. Denna
omvälvning skulle jag vilja kalla den moraliska
revolutionen.

Klockan tio på morgonen en dag i maj
eller juni 1897 träffades på restaurangen
»Slaviska Bazaren» i Moskva två herrar.
De hette C. S. Stanislavski och W. I.
Ne-mirovitj-Dantjenko. Den stora
allmänheten kände den förre som en rik
fabriksägare Alexejev och tillika ledare för en
av Moskvas främsta dilettantteatrar,
under det att den senare hunnit skapa sig ett
namn som kritiker, regissör och framför
allt som dramatiker. Först klockan tre på

588

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free