Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Rysk teater. Av Rudolf Wendbladh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rysk teater
morgonen nästa dag skildes de åt efter att
ha lagt den moraliska grundstenen till en
ny teater, där den förre skulle äga den
konstnärliga, den senare den litterära
vetorätten. Ur samtalet de båda herrarna
emellan kan anföras några brottstycken, som
belysa deras principer. Den begåvade
skådespelaren A. ansågs sålunda icke passa
den nya ensemblen, »därför att han
anpassat hela sitt jag efter sin karriär, sin
begåvning efter publiksmaken, sin
karaktär efter direktörens nycker och hela sin
personlighet efter det billigaste inom
teatern. En man, som är så förgiftad, kan
icke botas». En känd skådespelerska
ratas med motiveringen: »Hon älskar inte
konsten utan sig själv i konsten.» En
sällsam dialog, som framstår nästan sagolik,
då man vet att den på rama allvaret
utgjorde en del av de principer, på vilka en
teater verkligen grundades! Den 27
oktober 1898 öppnades Konstnärliga
Teatern med »Måsen» av Tjehov. Segern blev
så fullständig att den hugfästes i teaterns
emblem, en mås med utbredda vingar.
Vid mitt besök var
Nemirovitj-Dantjen-ko i Amerika och Stanislavskis ställning
inom »MHAT» fullkomligt suverän. Sin
verksamhet som regissör hade han på
grund av ohälsa måst inskränka ganska
betydligt. Andra regissörer gjorde
förarbetet, och efter en tid kom Stanislavski och
tog vid. »Vi luckra jorden, han besår den»,
som en av dem sade. Alla hjälpte alla. En
detalj kunde diskuteras i timtal. Det
sägenomspunna repetitionsarbetet vid denna
teater har gett anledning till en del rykten,
som visade sig betydligt överdrivna.
Särskilt gäller detta om de påstådda,
veckolånga läsningarna av varje ny pjäs.
Rollerna delas ut i god tid, och skådespelarna
måste känna både dem och pjäsen noga
vid första repetitionen. Efter regissörens
tal till skådespelarna läser man kanske fem
à sex gånger pjäsen. Repetitionsarbetet i
och för sig är de första månaderna myc-
ket stillastående och avvikande från våra
principer. Akterna delas upp i huvuddelar
och dessa i sin tur i smådelar, som kunna
vara bara några ord och ofta få särskilda
namn. Den tid och den omsorg som
läggas ned på t. ex. en sådan smådel kan för
oss synas fantastiska. Likaså de andliga
värden Stanislavski kunde avlocka
repetitionerna.
Detta system möjliggöres av att teatern
icke behöver framföra mer än ett par nya
program per år. I stället hålla de sig så
mycket längre på repertoaren. Jag såg
föreställningar, där de flesta rollerna
spelats av samma skådespelare i tjugofem à
trettio år. I dylika fall skyddar man sig
genom förnyade repetitioner mot faran för
mekanisering. Av den nyare repertoaren
vill jag särskilt framhålla Bulgakovs
»Familjen Turbin», som väckte stort
rabalder på grund av sitt påstådda
»kontrarevolutionära» innehåll. Själve
Lunatjar-ski ingrep emellertid till styckets förmån,
och teatern fick en stor succés. Det största
intresset väckte — trots allt — spelet.
Regi och roller lågo i händerna på idel
ungdomar. Det briljanta framförandet
uppenbarade i ett slag att »MHAT»
fostrat en hel generation skådespelare,
värdiga att en gång upprätthålla de stolta
traditionerna.
»Konstnärliga Teaterns» yttre stil är
naturalistisk, och den kan naturligtvis
diskuteras, men man får ej stirra sig blind
på den. Huvudsaken — det nya, det
revolutionerande — var andan bakom stilen,
detta hänsynslösa ingripande mot vissa
olater, som orubbligt leda till förstörandet
av teaterkonstens livsnerv. Vi kunna ju se
oss om, och vi få medge, att teatern
världen över än i dag väntar på denna
revolution. Inom Ryssland uppskattar man dess
värde. En Meyerhold, ja, t. o. m. de
kommunistiska ungdomarna i »Blå Blusen»
erkände spontant Stanislavski som en stor
man. Ett erkännande spårar man f. ö. re-
589
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
