Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Axel Fridell. Av Gunnar Jungmarker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Fridell
Vedskutor, içjo.
nian både i figurstudier, interiörer och
stadsbilder. »Quai de Montebello» vimlar av
underliga, lumpiga figurer, som säkerligen ha
sin motsvarighet i verkligheten men som här
ha fått ett tillskott av pittoresk mystik. Och
»Flickan i fönstret» är en rembrandtsyn, som
konstnären fångat mitt i det dagliga livet:
i en fönsterglugg i ett ruggigt kvarter sitter
en ung, blond kvinna, och hennes ljusa hull
verkar självlysande mot rummets mörker.
Vid hennes sida tittar en gumma beskäftigt
fram.
Fridell står ännu vid början av denna nya
utvecklingsfas, det är vanskligt att spå dess
vidare förlopp, men det är möjligt att den
kommer att betyda ett frigörande av kraf-
ter, som hittills knappast fått komma till tals
i hans grafik.
För allmänheten har Fridells grafiska verk
fullkomligt skymt bort andra sidor hos
honom, man vet ej, att han även är tecknare
och målare. Ända sedan akademitiden har
han fortsatt att arbeta i olja, han har utfört
porträtt, landskap — från Falun och Gotland
— och interiörer. Dessa hans oljemålningar
äro i karaktären ej alltför nära släkt med
hans grafik.
Fridells verksamhet som tecknare har en
helt privat karaktär, men den avslöjar nya och
intressanta sidor av hans psyke och har
dessutom starka formella kvaliteter, som ej borde
651
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
