Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den svenska tidskriftslitteraturen. Några konturer av dess historia. Av Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscar Wieselgren
tur. Titelvignetten, en valkyria, som på sin
sköld bär de tre skandinaviska rikenas
va-penb.lder, betonade ytterligare det
gemensamnordiska syftet. I överensstämmelse
med programmet var också innehållet
buret av skandinavisk anda, och
medarbetar-staben fördelade sig tämligen jämnt på
Sverige, Norge och Danmark. Som s. k.
»tilläggsblad» utgåvos dessutom smärre
aktuella översikter över vad som på olika
håll i Norden förekom av märkligare
beskaffenhet huvudsakligen på politikens
och litteraturens områden. Längre än till
och med år 1870 höll tidskriften
emellertid icke ut. Redaktionens slutord klinga
mycket pessimistiska. »Visst är», säges
det, »att det sätt, varpå vi kunnat fylla
den oss förelagda uppgiften, esomoftast
synts oss blott ofullständigt motsvara vad
vi önskat.» Antagligen får nedläggandet i
sin mån ställas i samband med den
hårdhänta dementi som händelsernas
utveckling i Europa 1870 gav den politik
Hamilton företrätt. Ivrig tyskhatare som han
var hade han tagit till orda för Danmarks
ingripande i fransk-tyska kriget och även
framhållit, att Sverige—Norge vid en
dylik sammandrabbning ej kunde hålla sig
utanför utan att förspilla sitt nationella
anseende. Krigets utfall torde väl därför
ha betagit honom lusten att tills vidare
framträda som politisk skriftställare.
Intressant och vägande i sina
uttalanden var även den av Karl Fredrik
Bergstedt under åren 1871—74 redigerade
veckoskriften Samtiden, som tydligen
anlagts efter engelska förebilder, — helt
naturligt för övrigt, då ju Bergstedt till hela
sin åskådning var anglosachsiskt
orienterad. Titeln, upptagen efter en likabenämnd
månadsskrift, som 1858—59 utkom på
P. G. Bergs förlag i Stockholm, anger
förträffligt publikationens karaktär.
Bergstedt ville framför allt med sin
publikation motsvara vad Goethe kallat »die
Forderung des Tages». Det är just de stora
I(
aktuella problemen, tidens brännande
frågor, som han upptar till behandling.
Synpunkten är som en konsekvens härav
också genomgående politikerns och
publicistens, ej historikerns. Det har därför
sitt särskilda intresse att läsa artiklarna i
Samtiden, ty de föra oss direkt in i alla de
debatter, som under 1870-talets början
fördes i det dåtida Stockholms klubbar,
kaféer och aftonsällskap och icke minst
på dess tidningsredaktioner.
Aktuellt präglad var den av Harald
Wieselgren utgivna Ny illustrerad tidning,
vilken anknöt till den 1855—67 utkommande,
av bl. a. August Blanche och J. G. Carlén
redigerade Illustrerad tidning. Ej blott
genom sitt omväxlande och livaktiga
innehåll, utan också genom det förträffliga
illustrationsmaterialet vann detta organ en
mycket vidsträckt popularitet. Bläddrar
man nu i de gamla årgångarna i ohändigt
stort kvartformat, häpnar man över den
mängd av intressant stoff, som där finnes
samlat. Dagsnyheter, politik, skönlitteratur,
kulturhistoria, populärvetenskap, alla dessa
fack äro rikt och väl representerade, och
bland bidragsgivarna återfinnas praktiskt
taget alla samtidens mera betydande namn.
— ett gott vittnesbörd om den ställning
utgivaren intog i det dåtida litterära
Stockholmslivet.
Av uteslutande populärvetenskapligt
innehåll åter var den av Letterstedtska
föreningen år 1878 grundade Nordisk
Tidskrift. Dess ämneskrets var nämligen
begränsad så till vida som dess upphovsman,
den bekante donatorn Jacob Letterstedt,
fastslagit, att inga religiösa och politiska
frågor i densamma finge upptagas till
behandling. Denna bestämmelse kom givetvis
att verka därhän att publikationen
förlorade i aktualitetsintresse, då det ju just var
problem av denna art som i främsta
rummet sysselsatte samtiden. Enligt sitt
program hade tidskriften för avsikt »att
följa, skildra och bedöma vår samtids ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
