Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Det tyska 1800-talets måleri. Reflexioner på en utställning. Av Gustaf Näsström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det tyska 1800-1 a l e t s måleri
Moritz v o n Schwind. Morgon.
bakgrundens diffusa stadssilhuett under
en gulgråvit himmel, samt »Gårdshus med
gård» med dess högt placerade horisont
och helt impressionistiska touche. Hos
Menzel frigöres äntligen oljefärgen som
ett självständigt konstnärligt
utttrycksme-del, i honom hälsar det moderna Tyskland
sin förste verklige målare, i hans fotspår,
som förvisso även leda till Paris, gå
Liebermann, Corinth och andra impressionister
vidare, om än med mindre förfinade medel.
Menzel står som det stora löftet, det
djärvaste ansprånget i tyskt
1800-tals-måleri, men han är ingalunda dess mest
typiske representant. Söker man sig
tillbaka genom detta sekel av tysk konst,
stöter man gång efter annan på den
borgerliga idyllen såsom ett av dess mest
adekvata uttryck. Bakom bravurmässiga
historiemålningar i Pilotvs och Makarts ma-
nér, bakom religiösa och mytologiska
tablåer i Cornelius’ och Overbecks stil,
bakom Friedrichs trånsjuka svärmerier »in
der mondbegläntzten Zaubernacht» och
Richters vandringar i folksagans
trollskogar, lever dock innerst och djupast den
varma känslan för »die süsse Heimat».
Och när man ser denna känsla finna så
äkta och konstnärligt inspirerade utlopp
som i Moritz von Schwinds »Morgon»
med dess växelverkan av ren luft och
ombonad interiörstämning eller i Hans
Thomas »Tidig vår» med dess regnfriska
aftonljus — bägge voro med på
utställningen i Liljevalchs konsthall —, är man
benägen att tacka denna utställnings
arrangörer för bekantskapen med inte
endast några betydande konstnärer utan
även den germanska folksjäl, ur vilken de
enstaka genierna kristalliserats ut.
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
