Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Faunillane. Carl Gustaf Tessins fesaga och vad den speglar. Av Sigrid Leijonhufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fa tinillane
Percebourse é c a r t e L e j Ala i n j q ui/approche ut De son N é z.
Pensive blir förfärad och anropar den
vredgade Robinette att inte överge henne
och inte tillåta det förhatliga giftermålet.
I rätta ögonblicket uppenbarar sig på nytt
den mäktiga feen Envieuse, åtföljd av
Percebourse och lovar honom, sedan hon
tagit Pensive i sitt skydd, att hans dotter
skall vinnas endast av den prins, som
visar sig i stånd att upptäcka och återföra
hans i främmande land förlorade skatter.
Och så slutar sagan med att all världens
unga prinsar löpa omkring som galningar
för att leta efter skatterna, somliga på
operan i Paris, andra i Palais Marchand,
andra på spelhus, hos traktörer, hos
vänner som lämna lån eller hos de sköna.
Endast den som alls ej känner Percebourse
kan falla på den idén att han grävt ner
sina skatter i jorden. Under tiden växer
sig Faunillane dag för dag allt
älskvärdare och mer förtjusande under feens
ögonskenliga protektion.
Tessins saga, detta graciösa och
spelande skämt med hans närmaste krets,
bär dock spår av att ha tillkommit i en
upprörd politisk brytningstid. Sagans
onda princip är visst icke den enögde
jätten, som med sina trollkonster endast be-
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
