Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Carl Bildt. En svensk romare. Av Johan Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Bergman
att sova den sista sömnen efter en
långvarig och av sällsynt vitalitet utmärkt
arbetsdag.
Boken om de svenska minnena och
märkena torde vara det av hans talrika arbeten,
som nått den största läsekretsen och
alltså blivit mest känt. I själva verket står
dock enligt min tanke »Anteckningar från
Italien av en svensk diplomat» rent litterärt
högre. »Svenska minnen och märken» är
så mättad av sakliga uppgifter, att
författarens verkligt betydande stilistiska konst
icke där får samma tillfälle att fritt
utveckla allt sitt behag. Men givetvis står
även detta arbete i och för sig på en
stilnivå, som höjer sig långt över medelmåttan.
Det torde varit den i det hela utmärkta
•.venska stilkonsten i dessa bägge arbeten
som fäste Svenska Akademiens
uppmärksamhet på denne senfödde gustavian bland
diplomaterna och föranledde hans
placering på den stol, som senast innehafts av
presidenten Hans Forssell och förut av
Höpken, Wallin och Fryxell, liksom det
torde varit de tidigare av de ovannämnda
i strängare mening vetenskapliga
skrifterna om Birgitta och Kristina som
motiverade hans hedersdoktorat i Uppsala år
1900. Sällan har en akademisk utmärkelse
till en man utom yrkesvetenskapsmännens
krets varit mer på sin plats än den
lagerkransen.
Hans inträdestal i Svenska Akademien
är ett intressant dokument. Det hölls på
en med de akademiska traditionerna föga
överensstämmande tidpunkt, mitt i
sommaren, under ett av de få semesterbesök i
Sverige, som den romerske
akademiledamoten gjorde. Det innehöll, som sig borde,
en korrekt och ädelformad runa över
företrädaren, Hans Forssell. Men mitt i all
den akademiska korrektheten släppte
talaren gäcken lös på ett ställe. Det var när
ban i sin exposé över Forssells
levnadsöden och verksamhet kom till episoden om
hans oväntade språng från docenturen i
Uppsala till finansministerportföljen vid
ett par och trettio års ålder. Denna
statsrådsutnämning väckte uppseende, erinrade
han, ty den unge finansministern hade inga
andra meriter än att han var ett snille —
»och sådana plägar man ju ej taga till
statsråd». Pressen, som just i de dagarna
gick illa åt den sittande ministären von
Otter, fick oerhört roligt åt de närvarande
statsrådens påtagliga förlägenhet, och den
akademiske diplomatens den gången
knappast diplomatiska bon mot blev bevingat.
Det har bevarat en seglivad aktualitet.
I italienska tidskrifter (Nuova
Anto-logia, Atene e Roma m. fl.) såg man icke
sällan essayer och inlägg av Bildt, vanligen
om svenska personligheter och
kulturföreteelser, som därigenom gjordes bekanta för
vidare kretsar, och Ord och Bilds äldre
läsare torde ej behöva erinras om huru
ofta och med huru värdefulla bidrag han
genom denna tidskrift bragt det historiskt
och litterärt intresserade Sverige högt
skattade budskap från det på minnen
outtömliga Rom.
Bildt var slutligen en utmärkt
brevskrivare. Brevet som estetisk stilart är i våra
jäktande dagar utdött. Bildt odlade den
förnäma epistolära konsten con amore. Så fyllt
av mångskiftande arbete och tidskrävande
representationsplikter som hans liv var, är
det en gåta, hur hans tid kunde räcka till för
den stilfulla och omfattande korrespondens
han förde. Det var emellertid på den vägen
han, trots sin på sistone permanenta
frånvaro från fäderneslandet uppehöll
kontakten med Sverige och deltog i dess
dagsaktuella kulturliv. Äro hans
sändebudsrapporter både litterärt och historiskt högst
värdefulla dokument, så kan detsamma
säkerligen även sägas om en stor del av
hans mindre officiella brev, där också hans
intressanta personlighet framträdde i
klarare belysning. Många av dem borde i
sinom tid publiceras.
De som under de fvra senaste decennier-
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
