Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ca ri G. Laurin
Sven Sandegren. Rune Andersson. Palle Brunius*
Håkan Westergren.
18 år. Seen nr tredje akten.
ovanliga anglosaxiska stycken med kritisk
läggning och vidrörande även sexuella
frågor med en förr omöjlig öppenhet.
Egendomligt att atmosfären hela tiden var frisk och
verkade alltigenom äkta engelsk. Man får
blicka in i internatskolan för gossar Tree
House, Mallowhurst. Ynglingar av olika
typer prata på absolut trovärdigt sätt, än med
lidelsefull idealitet, unge Woodley—herr
Sture Lagerwall, än med cynisk tvärsäkerhet,
Vining—herr Håkan Westergren. Unge
Woodley skrev vers, och hans Beatrice, eller
Laura vore kanske allra rättast, var
rektorskan Mrs. Laura Simmons, älsklig och
flickaktig i fru Inga Tidblads gestalt. Det
var även för en osentimental herre
riktigt rörande, då hon — den hemligt älskade
— berömde en av hans dikter och den lätt
tafatte, något blyge ynglingen vände sig bort
för att dölja att hans anlete sken som
förklarat. Rektor Simmons—herr Carl Ström
var i sin torrhet, sitt deciderade
gentlemanna-skap en engelsk rektor och skall vara en
nyans socialt mera högtstående än de flesta
av hans svenska kolleger. I min tanke
träffade han prick — en tråkig prick —, och man
förstod, att Mrs. Laura hade svårt för hans
pedantiska rättshaveri; och en gång, då unge
Woodley var på tumanhandste med henne,
ordnade kärleksgudinnan, som Swinburne
hade så mycket ställ med, ej Mrs. Laura, så att
unge Roger Woodley fick utom the currant
cake också en kyss, och det en med litet extra
känsla i. Just då — det händer någon gång
— inträder rektorn. Rektorskan säger, att
det var hennes fel, men rektorn vill
relegera unge Woodley och får en något
för det offentliga mera lämpad anledning
därtill, då den överretade ynglingen, hånad
i sina ömtåligaste känslor, griper efter en
kniv och därmed egentligen ger hugg på sig
själv samt relegeras.
Ofta framkallar fullvuxet folk, som klär sig
som barn eller som mycket ungt folk, en viss
obehagskänsla. Här föreföllo alla ha sin
rätta ålder. Sture Lagerwall tyckes precis veta,
hur en engelsk gosse skall vara, och var
rörande i sin blandning av obändighet och
self-control. Och det var en för stark påfrestning
för den adertonårige ynglingen att få en
svallvåg av olämplig kärlek över sin lilla
fantasifulla person. I Jesper Swedbergs »Mindre
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
