Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Eduard Meyer. 1855—1930. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Na c h m an s o n
ängstlicher Scheu aus dem Wege gegangen
sind». Uppseende har detta vägande
inlägg i den religionshistoriska debatten
väckt, beundran och gensaga. Meyers
skarpa polemik och djärva hypoteser ha
stött mången, hans tolkning av materialet
har ansetts icke endast alltför självständig,
utan understundom rent av egensinnig.
Men ingen har dock förnekat betydelsen
därav, att en profanhistoriker av Eduard
Meyers auktoritativa mått och halt, vilken
— jag citerar en anmälan av Adolf
Jülicher i Theologische Litteraturzeitung
— har en vidare synkrets än de flesta bland
teologerna av facket, framlägger sina
intryck såsom de omedelbart framvuxit vid
studiet av källorna, under det att hos
representanterna för den teologiska
forskningen icke sällan inställningen för tidigt låtit
sig bindas i bestämd riktning. Man
beundrar, säger en annan recensent, det sätt
varpå författaren levandegör
växelverkningarna mellan de stora politiska och religiösa
momenten, ibland också de rent personliga
motiven, vilka blivit avgörande för
utveckling och slutresultat. Man böjer sig,
måhända motvilligt, inför det mästerskap
varmed han gestaltar det ofta spröda
stoffet, kännetecknar personer och
åskådningar, man tages fången av det universella
perspektivet.
Modern religions forskning söker ju
paralleller varhelst sådana finnas att hämta,
tillförene måhända mera hos naturfolken
än bland de religiösa nybildningarna i vår
tid. Dock finnes en sentida
religionsda-ning, som kanske bör beaktas mera än
andra: mormonismen. Länge hade Meyer
haft sin uppmärksamhet fästad vid
densamma. Men först när han år 1909—10
kom som Austauschprofessor till Amerika,
fick han tillfälle att närmare tränga in i
ämnet och begagna källor, vilka icke äro
så lätt tillgängliga på vår sida av
Atlanten. Boken om mormonismen vill, som
Meyer själv sagt i företalet till den sven-
ska upplagan1, vara en studie i
jämförande religionshistoria, ett försök att skarpare
fatta i sikte karaktären och de olika
formerna av visionära uppenbarelser.
Mormonismen är icke blott en religiös kuriositet
från vildmarken och saltstaden. Den har
sitt värde för religionsvetenskapen, ty här
kan man mitt i det nittonde århundradet,
i historiens klaraste ljus, se sådant som
vi annars vänta att möta endast i fjärran
forntids halvdunkel. Här ges
jämförelsepunkter och analogier för frågan om
världsreligionernas uppkomst.
Låt mig till sist än en gång vända
tillbaka till den klassiska antiken. Jag
antydde ovan, att Geschichte des Altertums
mindre sysslar med Roms historia. Det
beror i första hand därpå, att verket trots sina
fem digra volymer icke hann längre fram
än till mitten av fjärde århundradet före
Kristus, tiden för makedonernas
framträdande. Detta har dock icke hindrat Meyer
att i en rad specialundersökningar till
behandling upptaga romerska ämnen.
Avhandlingarna om det andra puniska kriget
och om tribunatets ursprung kunna här
nämnas, likaså den facklärda och tämligen
hårdlästa, men i sina konsekvenser
inflytelserika akademiskriften om den romerska
manipularhären. Av allmännare intresse är
den stora boken om Cæsars Monarchie und
das Principat des Pompejus, som utkom i
sin första upplaga år 1918. Den är till stor
omfattning en kritik av den antikforskare,
som Meyer vördade högre än någon
annan.
Mommsens Cæsar — liksom
Shakespeares — är en konstnärs bragd och
lever såsom sådan, icke som vetenskapens
sista ord. Mommsens geniala övermänniska
har med tiden fått vika för den sanne,
den rent mänsklige Cæsar. På sätt och vis
har problemet numera snarare blivit Pom-
1 Mormonerna. Deras ursprung och historia.
Stockholm 1914.
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
