Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Eduard Meyer. 1855—1930. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eduard Meyer
pejus än Cæsar. Det är striden mellan
Cæsar och Pompejus, som Meyer
undersöker och skildrar i sin bok. Den avser
emellertid icke i och för sig att vara en
Ehren-rettung för Pompejus; icke heller är det
Cæsar i och för sig som lockat Meyer.
Problemet är för honom som för så många
andra frågan om den behärskande
personlighetens insats, frågan om huruvida
individen på grund av sitt eget personliga
värde och genom sin medvetna kraft ställt
sig på den plats, där de stora
världshistoriska avgörandena träffas, eller om han
av tillfällighet och slump drivits till att
bliva ödets man, historiens protagonist.
Den frågan går som en röd tråd genom
hela Meyers forskning. Var det, för att
använda en antik formulering,
Themistokles som gjorde Athen stort eller Athen
som gjorde Themistokles stor? Historici
finnas — Eduard Meyers främste
antagonist, den också nyligen avlidne, impulsive
och stridsglade Karl Julius Beloch var
en sådan — vilka sökt i möjligaste mån
eliminera den enskilde personen såsom en
för den historiska processen avgörande
faktor. Mot detta åskådningssätt
opponerade sig Meyer, i teoretisk utredning och
i talrika specialundersökningar av
ifrågakommande gestalters genesis. Lika litet
som Geijer vill han göra historien till en
följd av satser och sanningar; liksom
Geijer frågar han efter vilja och handling.
Han finner då, att den ene — såsom
typiskt exempel nämnes Alexander III av
Ryssland — just genom sin inskränkhet,
genom sitt väsens negativa sidor blivit av
genomgripande betydelse, icke blott för sitt
eget lands, utan tillika för hela Europas
utveckling. Motpolen är kejsar Augustus.
Det beslut rörande den romerska statens
framtida utformning, som denne fattade
den 13 januari 27 f. Kr., då den antika
världen låg motståndslös inför hans
fötter, avgjorde icke allenast den antika
världens utveckling genom århundraden. Ty
14—Ord och Bild, 4o:de årg.
genom detta ställningstagande avstod
kejsaren frivilligt från ett erövringskrig av
det omfång, som hade varit nödvändigt
för att för all framtid kuva germanerna.
Augustus’ beslut var visserligen betingat
av förhållandena, men icke desto mindre i
sin kärna ett utflöde av hans vilja och
hans individualitet. Cæsar hade i samma
läge fattat ett annat beslut. I tillspetsad
form har Meyer uttryckt sin historiska
grundsyn med följande ord: »In dem
ununterbrochenen Widerstreit zwischen
freiem Willen und Zufall verläuft alles
menschliche Leben und alles Dasein
über-haupt». Låt mig även anföra följande
uttalande, liksom det föregående hämtat ur
Kleine Schriften: »Das ist ja die Eigenart
der welthistorischen Momente des
ge-schichtlichen Lebens, dass, wenn (lie
welt-umspannenden Gegensätze sich in eine
einheitliche Aktion zusammendrängen, die
Entscheidung sich in einer iiberragenden
Persönlichkeit zusammenfasst, durch deren
Einsicht und Willensenergie der Gang der
Entwickelung auf weite Fernen hinaus
bestimmt wird».
Orubblig var hans tro på personlighetens
betydelse. Boken om Die vercinigten
Staa-ten von Amerika. Geschichte, Kultur,
Ver-fassung und Politik (1920) skrev han icke
minst i avsikt att för sina landsmän,
vilkas styrelsesätt övergått till republikanskt,
understryka, att enligt hans sätt att se den
amerikanska unionens verkliga
prestationsförmåga och storhet beror på
upprättandet av en kraftig statsmakt, som ligger i
händerna på en personligt ansvarig, av
folkets majoritet utsedd och därföre på
självständig grundval stående
personlighet.
Hans övriga av världskriget
framkallade, mera efemära produktion skall jag
här icke närmare ingå på. Ifrågavarande
böcker och stridsskrifter rymma en mängd
förträffliga iakttagelser rörande engelska
och amerikanska tänkesätt och institutio-
20;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
