Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - De astronomiska observatorierna i Sverige. Av Östen Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Östen Bergstrand
E n bild från det nutida astronomiska observationsarbetet.
riets förste föreståndare och Elvius’
efterträdare som akademiens sekreterare.
De instrumentella resurserna voro
tämligen blygsamma. Jämte en del tuber
torde en 3V2 fots kvadrant av Bird ha varit
det förnämsta instrumentet. Men
Wargentins snille övervann de svårigheter, som
utrustningens knapphändighet medförde,
och hans bidrag till den astronomiska
forskningen voro för sin tid synnerligen
remarkabla.
Som man ser, bildar tiden omkring
1700-talets mitt i och med grundandet av våra
två första offentliga observatorier en
märklig epok i astronomiens historia i Sverige.
Till denna epok hör även inrättandet
(I753) av ett litet observatorium vid Lunds
universitet. Det var anordnat i
trapp-tornet till universitetets
biblioteksbyggnad vid Lundagård och sålunda av
provisorisk natur, men fick göra tjänst i över
hundra år. Dess utrustning var oansenlig,
så att möjlighet till någon mera
betydande astronomisk observationsverksamhet
där knappast fanns.
Det verkligt betydande och för vårt land
hedrande astronomiska forskningsarbete,
som vid de båda observatorierna i Uppsala
och Stockholm utvecklades under
1700-ta-let, efterträddes av ett under 1800-talets
förra hälft rådande tillstånd av en viss
stagnation. Den för sin tid tämligen goda
utrustning, som institutionerna erhållit vid
sin tillkomst, blev småningom föråldrad,
och ekonomiska och andra omständigheter
lågo hindrande i vägen för ett
vidmakthållande av de förnämliga traditionerna från
1700-talet. I Uppsala koncentrerade man
sig huvudsakligen på de meteorologiska
och jordmagnetiska observationerna, och
Stockholmsastronomerna voro mest
upptagna av geodetiska arbeten.
Den andra viktiga epoken i de svenska
observatoriernas historia infaller omkring
och något efter mitten av 1800-talet och
betecknas av Uppsalaobservatoriets
förflyttning och fullständiga förnyelse samt
den några år senare infallande tillkomsten
av ett nytt universitetsobservatorium i
Lund.
Redan i slutet av 1700-talet hade man
kommit på det klara med att
Uppsalaobservatoriets läge mitt inne i staden samt
vissa olägenheter i själva husets
konstruktion gjorde en förflyttning och nybyggnad
önskvärd, och man hade redan börjat se
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
