Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - De astronomiska observatorierna i Sverige. Av Östen Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De astronomiska obse
rvatorier n
a i
S v e r ig e
Det gamla observatoriet i Stockholm på içoo-talet.
sig om efter en lämplig plats utanför den
egentliga staden. Frågan kom efter
sekelskiftet upp flera gånger; vid ett tillfälle
(1818) hade man till och med redan
beslutat sig för en förläggning av institutionen
till norra slottstornet. Ingenting blev dock
åtgjort i saken, framför allt av ekonomiska
skäl, och det Celsius’ska observatoriet fick
alltmer förfalla. Sedan det emellertid 1841
ställts i utsikt att universitetet skulle få
åtnjuta bidrag av statsmedel för detta och
andra byggnadsföretag, kom frågan i
ett nytt läge, och då Gustaf Svanberg
följande år blivit astronomie professor, blev
det äntligen allvar med förverkligandet av
de gamla planerna. Svanberg hade skaffat
sig en ingående kännedom om de nyare
ob-servatorierna i utlandet, och det var
särskilt observatoriet i Berlin som nu togs till
förebild. Till plats för den nya
institutionen utsågs ett område vid Fjärdingstullen
nära kyrkogården. Byggnadsarbetet påbör-
jades 1844, men först 1853 avsynades
observatoriet som färdigt. Det långa
uppskovet med observatoriets förnyande hade
kanske i och för sig varit beklagligt, men
från vår ståndpunkt har det säkerligen
inneburit en stor fördel. Vid ifrågavarande
tid gjorde sig nämligen helt nya
synpunkter gällande med avseende på de
astronomiska observatoriernas anordning och
utrustning, och om frågan tidigare hade fått
sin lösning, är det möjligt att dessa nya
synpunkter ej tillräckligt beaktats. Vi
hade då kanske för lång tid framåt fått
nöja oss med en institution av alldeles
föråldrad typ.
Sverige hade i det nya
Uppsalaobservatoriet fått sin första astronomiska
institution av nutida karaktär. Dess förnämsta
instrument blev en refraktor av Steinheil
med 24 cm:s öppning, och efter hand
anskaffades ett flertal andra nya instrument:
flera passageinstrument, vertikalcirkel, pre-
251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
