- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtionde årgången. 1931 /
357

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Strindberg, Giftas och firman Albert Bonnier. Av K. O. Bonnier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Strindberg, Giftas och firman Albert Bonnier

Lägger mig fortfarande kl. 8—9 om qvällarne,
har inte smakat starka drycker (und. rödvin)
sedan 4 månader! Kallt vatten utanpå om
morgnarne! Men ändå klen!

Men i och med att han satt sig till att
»skrifva den märkvärdigaste bok som är
skrifven», som han kallar den, låter det
annorlunda:

Nu badar jag i sjön som matas från
glacie-rerna, och nu börjar jag lefva igen! Drack i går
konjak och vatten på Pingstdagen.

Trots den oerhörda hettan, över vilken
ban flera gånger klagar, går
Giftasskri-vandet i en oavbruten ström. Icke mindre
än 9 noveller av de 12 gör han färdiga
i Ouchy, där han bott en tid. Så reser han
för hettan upp i bergen, till Chexbres:
»Här är kolossalt» — »Luften är som
Engelsk Porter. Jag har sofvit hela dan!»
Men det förefaller som om den lilla vila
han tagit sig några dagar i och för
flyttningen från Ouchy upp till Chexbres hade
åstadkommit en stockning i författandet.
—■ I ett föregående brev — från Ouchy —
hade han sagt:

Jag sitter och skrifver som en Sömngångare
och får inte väckas, ty då kan det stanna af
midt i.

Och verkligen: efter flera försök att
återupptaga arbetet med »giftermålen»
som han kallar novellerna, efter
midsommar blev det till slut alldeles stopp. —
Den 4 juli skriver han:

Tänk Er! Förtrollningen är bruten! Den
magnetiska sömnen ute, jag har vaknat, och
boken är slut! —

Hemma i Sverige behövde vi ej denna
midsommar klaga över för stark hetta. Jag
minnes ännu i dag midsommardagarna
1884 såsom mycket kalla och regniga! Och
ändå! Hur vi njöto, min hustru och jag,
denna midsommar på Gustafsvik vid
Baggensfjärden vid brasa och
Giftasmanu-skripten!

Strindberg hade sänt två kopior av alla
Giftashistorierna, »att Herr Senior må få
ett om han är utrikes».

Den 21 juni skriver min far från
Marienbad :

Der är ju kraftiga och präktiga saker uti
dessa stycken — men jag bara beklagar att
han splittrar sig i komposition af sådana smärre
berättelser i stället för att göra en större
sammanhängande roman. Jag börjar befara att hans
förmåga icke räcker till en genomförd, detaljerad
målning — det vore sorgligt — men måhända
jag misstar mig. Kielland började ju ock med
Novelletter, och de äro kanske bland hans allra
bästa.

Förfärligt naturalistiska, och man kommer
att upphäfva riktiga Rama skrik öfver hans
oanständighet m. m. Värst tycker jag vara att de
äro så flyktigt hänkastade och icke nog
motiverade — och derjemte att det rent sensuella
gifvits allt för stor betydelse och vigt i
berättelserna.

I ett brev dagen därpå fortsätter han:

Sedan jag skref igår har jag läst Strindberg
en gång till — men icke just med stigande
behag. Den största af dem, »Dygdens lön», är
den enda som egentligen kan anses motsvara
hvad man kan begära af Strindberg — den är
visserligen ohygglig — men den är dock en
genomförd och utförd teckning, som blott något
för mycket erinrar om hjelten i Kiellands Gift.
När här och der ett par »fula ord» fått
försvinna kan den nog försvara sin plats, fast icke
är det lektyr i hemmet och för familjen.

Sedan han läst ytterligare ett antal av
historierna skriver han, den 30 juni:

Plumpheterna måste ovilkorligen utstrykas —
ty de äro absolut icke nödvändiga och skada
blott förf:s och förläggarens anseende.

I mitten av juli kom min far hem efter
sin långvariga utrikesvistelse, och han
återtog därefter personligen brevväxlingen
med Strindberg.

Breven under eftersommaren äro
emellertid ej av större intresse, de röra sig
dels om de s, k. »Schweizernovellerna»,
med vilka Strindberg nu närmast
sysselsatte sig, dels om korrekturen på »Gif-

357

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:03:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1931/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free