Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Naturens och människans maskiner. Av E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nat ti rens ø c h människans maskiner
förfogande. Men den stora olikheten
mellan denna mekanism och den förut hos
blommorna påvisade, det dvalliknande
tillståndet, ligger däri, att kunskapen om
denna mekanism eller om dess brukande är i
viss mån medveten och kan utnyttjas med
en viss frihet, efter ett visst gottfinnande.
När insekten skall lägga sitt ägg, sticker
den ej blint och lägger sitt ägg. Den söker
först upp det djur som det passar att
lägga ägget hos enligt denna lag, som
insekten bär i sitt inre. Sedan sticker den detta
djur just i rätt nervcentrum och icke
annorstädes. Först därefter lägger den sitt
ägg. Barnet ej blott reser sig på sina ben
och går. Det reser sig då det själv finner
för gott och går dit det vill och med en
hastighet som det själv bestämmer.
Instinkten utnyttjar vid behov och efter
ett visst gottfinnande den mekanism
släktet ställt till dess förfogande. Men då
denna mekanism användes sker detta efter
ett visst förutbestämt schema. Vi se i detta
en utomordentligt stor skillnad mellan
växtens dvalliknande tillstånd och djurets
halvmedvetna tillstånd. Djuret har vissa
organiserade verktyg, vilka det under
vissa förhållanden kan sätta i arbete, icke på
grund av reflektion utan på grund av
reflexer.
Därför är även hos de med instinkt
utrustade djuren individen dum i jämförelse
med arten. Mer än hos andra djur har
instinkten utvecklats hos insekterna,
varför individens dumhet borde märkas minst
hos dem. Steklarna lägga sina ägg i ett
slags bon, i vilka även inlägges tillräckligt
med föda för larven. Vissa stekelarter
lägga in en fluga innan boet igenmuras,
andra lägga in flera, ända upp till tio, men
varje art ett bestämt antal. Se vi t. ex. på
den art, som lägger in tio flugor i boet
innan detta igenmuras, finna vi att varje
individ av denna art alltid lägger in tio
flugor, varken mer eller mindre. Om man
tar bort en eller flera av de redan inlagda
flugorna, innan den tionde är inlagd, så
bekymrar sig insekten ej om detta. Den
lägger in tio flugor, varken mer eller
mindre, och murar sedan igen boet, obekymrad
om att det ej finnes tio flugor i boet och
att larverna därför måste dö av svält.
Individen följer blott instinkten, den
reflekterar ej. En reflekterande intelligens som
människan skulle ej nöja sig med att blott
lägga in tio flugor, utan skulle i stället
se till att vid boets igenmurande tio
flugor funnos där.
Med den reflekterande intelligensen
komma vi in på ett nytt område av livet.
Vi finna varelser, vilka ej längre nöja sig
med den mekanism som »den skapande
utvecklingen» ställt till deras förfogande.
De tillägna sig vid behov en yttre
mekanism, med vilken de komplettera den
mekanism naturen utrustat dem med. Hos
människan finna vi denna förmåga fullt
och klart medvetet utvecklad. På ett
lysande sätt har Bergson klarlagt detta. Låt
mig därför citera honom. Han säger:
»Till vilken tidpunkt bör man förlägga
människans uppträdande på jorden? Till
det skede, då de första vapnen, de första
verktygen framställdes. Vi minnas det
meningsutbyte som ägde rum angående den
upptäckt Boucher de Parthes gjorde i
kalkbrotten vid Moulin-Quignon. Frågan
gällde att bestämma, om man hade att
göra med verkliga klubbor eller bitar av
flinta brutna på slump. Men att man, i fall det
var klubbor, stod inför ett verk av
intelligens, närmare bestämt av mänsklig
intelligens, därpå tvivlade ingen ett ögonblick.
Låt oss vidare öppna en samling anekdoter
om djurens intelligens. Vi finna då att
bland en massa drag, som kunna förklaras
genom härmning, eller genom automatisk
association av bilder, påträffas andra som
ingen tvekar att beteckna som intelligenta.
Främst i ledet stå de som förråda en tanke
på tillverkning, vare sig djuret självt når
377
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
