- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtionde årgången. 1931 /
381

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Naturens och människans maskiner. Av E. Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nat ti rens ø c h människans maskiner

verkat föremål, liksom ett intelligent djur
vore i stånd att göra, om denna fördel är
allt vad uppfinnaren eftersträvat, är dock
detta intet att räkna mot de nya tankar,
de nya känslor som uppfinningen
driver fram åt alla håll, som om den
hade till väsentlig verkan att höja oss
upp över oss själva och därmed vidga vår
synkrets.»

Och han giver, om ock i något annat
sammanhang, en vacker och mycket
belysande bild:

»Den första ångmaskinen, sådan
New-comen tänkt ut den, fordrade närvaron av
en person som uteslutande skötte
kranarna, antingen för att släppa in ånga i
cylindern eller öppna för det regn av kallt
vatten som behövdes för dess
kondensering. Man berättar att en pojke, som var
satt till detta arbete och fann det mer än
tråkigt, hittade på att binda samman
kranhandtagen med snören vid maskinens
svängel. Hädanefter öppnades och
stängdes kranarna av maskinen själv, den
arbetade alldeles ensam. Nu skulle en
iakttagare som jämförde den andra maskinens
byggnad med den förras, utan att beakta
de båda pojkarna som hade i uppdrag att
passa kranarna, inte ha funnit annat än
en obetydlig skillnad i sammansättningen
mellan de båda maskinerna. Det är också
allt vad man märker när man endast tar i
betraktande de båda maskinerna. Men om
man kastar ett öga på pojkarna, ser man
att den ene går helt upp i sitt
övervakande, medan den andre är fri och kan roa
sig efter behag, att sålunda från denna
sida sett skillnaden mellan de båda
maskinerna är radikal, i det den ena håller
uppmärksamheten fången, medan den andra
ger den fri.»

Häri ligger just teknikens stora uppgift,
att befria människan, att göra hennes
person, hennes uppmärksamhet, hennes
fantasi, hennes intelligens fri. Huru ofta tro
ej de som ej känna teknikens väsen, ej1

trängt in i hennes egenart, utan blott ytligt
betraktat hennes funktionerande, huru
ofta tro ej dessa att genom tekniken
människan blir bunden, fördummad,
automatiserad, liksom pojken som skötte kranarna’ på
Newcomens ångmaskin. Det är väl
riktigt att utvecklingen inom tekniken alltid
passerar ett stadium, där människan blir en
del av automatmaskinen. Det är detta
stadium som den stora allmänheten fäster sin
uppmärksamhet vid. Men ingenjörens blick
är fästad på målet och ej på nuet. Målet
är att befria människan från det tunga
arbetet eller från automaten, då hon är en
del av denna, och göra den mekaniska
konstruktionen helautomatisk, såsom pojken
vid Newcomens ångmaskin gjorde med
hjälp av sina snören. Se på telefonen! Den
tid är inom kort slut då unga kvinnor sutto
vid växelborden. De hava frigjorts från
det automatiska arbetet, och telefonväxeln
har blivit helautomatisk. Men nu
uppstämmer åter den stora massan ett skri av
förskräckelse. När dessa människor ej längre
få vara delar av automatmaskinen, vilket
med rätta var ett beklagligt skede i
utvecklingen, så ser man blott att de förlora
sitt arbete och sina försörjningsmöjligheter,
och man förespår en ökad arbetslöshet
och ett minskat välstånd. Hos den stora
massan framkallar detta en fientlig
stämning mot utvecklingen. Man inser ej, att
fenomenet blott är en övergående period
av bristande jämvikt på grund av steget
från det bestående till det nya. Man
observerar ej historiens fortgående lärdom från
den dag då det första flintverktyget slogs
ända till den dag som är, att ökad och
förbättrad verktygsarsenal givit arbete åt
ökade människoskaror på jorden, givit
förbättrade levnadsbetingelser för dessa
skaror och givit deras hjärnor möjlighet att
allt mer fritt öva, utveckla och använda
den mänskliga intelligensen.

Ingenjörens stora uppgift är att i allt
större utsträckning överföra produktionen

381

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:03:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1931/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free