Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - En polsk författarsilhuett. Av Ellen Wester (E. Weer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krakau på ijoo- t a I e t.
En polsk författar silhuett
Av Ellen W es ter (E. Weer)
I.
Kultur grunden
ET SER UT som de slaviska
folken aldrig ägt någon utbildad mytologi. Vad
som finns bevarat är i alla händelser endast
några föga eller intet sägande mytiska namn,
en och annan gammal sedvänja med rötter i
hedniska religionsföreställningar. Tjecken Jan
Neruda anmärker i förbigående i en av sina
noveller att slaverna tydligen ej ägde nog
plastisk kraft för att bygga upp vare sig
stora stater eller en mytvärld. Beträffande
åtminstone ena ledet i parallellen är det dock
tydligt, att den skapande förmågan ändå
fanns latent. Inte minst Polens litterära
hävder bevisa det.
Trädde inte Polen liksom Skandinavien in
i historien med ett gudahov i följe, saknar
det emellertid inte åldriga, folkfantasien
belysande sägner. En är den om Lech, Polens
grundare, som kom vandrande till landet och
fick se en vit örn sväva upp framför sig.
På den plats, varifrån örnen stigit, grundade
Lech den första staden, Gniezno (»Bo»), och
den vita örnen blev Polens vapen. Man
tänker på Polens stora diktare, en Mickiewicz, en
Slowacki, och tycker det ligger en symbol i
sägnen om den vitvingade örnen. En annan
karakteristisk folksägen, tydligen från
kristen tid, är den om den förste inhemske
konungen Piast, stamfadern för en
månghundraårig konungasläkt. Två vandrande unga män,
som blivit barskt bortmotade från
fursteslottet, stanna utanför bonden Piasts hydda. Med
polsk gästfrihet bjuda Piast och hans hustru
dem att stiga in och undfägna dem med vad
huset förmår. De förmenta vandrarna äro två
änglar, och de lova Piast den polska kunga-
455.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
