Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Nathan Söderblom. Religionsforskaren och den ekumeniske kyrkofadern. Av Gustaf Aulén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Atilén
lät, in sina teorier i det nya testamentet.
Det religionshistoriskt orienterade
forskningsarbetet från begynnelsen av detta
sekel innebar från denna synpunkt sett ett
betydelsefullt ny röjningsarbete, vilket
riktade sig lika mycket mot
»gammalliberalismens» »moderniserande» omtolkningar
som mot skolastikens förträngningar. Å
andra sidan hände det, att den
religionshistoriska forskningens män vid sin analys
visade en benägenhet att stanna vid’
religionens utvärtes skikt, vid
konstaterandet av yttre analogier o. dyl. samt en
därmed sammanhängande oförmåga att tränga
in till sakens kärna. Men i denna den unga
religionshistoriska forskningens avigsida
hade Söderblom ingen del. Han lät på
intet sätt sin blick förvillas av mera yttre
analogier religionerna emellan, han
upptäckte egenarten och den karakteristiska
olikheten bakom alla skenbara likheter.
Ett förnämligt intyg om denna skarpblick
föreligger i Söderbloms 1903 publicerade
och 1930 omtryckta lilla bok
Uppenbarelsereligion, skriven enligt programmet att
det religiösa skall religiöst bedömas — ett
program som kan synas självklart, men
som i själva verket sällan klart
genomföres. Boken kunde betecknas såsom
Söderbloms självständighetsförklaring som
teolog och kanske på samma gång, trots dess
korthet, som hans från upptäckarsynpunkt
sett betydelsefullaste skrift. Man häpnar,
när man går tillbaka till detta snart
trettio år gamla arbete och finner, hurusom
man här för första gången möter,
stundom klart hävdade, stundom mera
trevande, en hel rad av synpunkter, vilka under
de senast förflutna decennierna utövat
ett dominerande inflytande inom det
teologiska forskningsarbetet. Man får ett
starkt intryck av Söderbloms sällsynt
intuitiva begåvning och av hans förmåga att
gripa det som var i färd med att arbeta
sig fram.
Det kan icke vara tal om att jag här
skulle försöka giva någon ingående
redogörelse för Söderbloms omfattande, även
under ärkebiskopstidens bråda dagar
ständigt fortsatta teologiska författarskap.
Den mognaste frukten av hans rent
religionshistoriska forskning var det stora, i
den internationella diskussionen mycket
observerade arbetet Gudstrons uppkomst.
Hans teologiska författarskap f. ö.
samlar sig väsentligen kring fem
problemkomplex, vilka delvis stå i nära sammanhang
med varandra: uppenbarelsefrågan,
kyrkoproblemet, Lutherforskningen, frågan om
innebörden av Kristi livsverk samt
slutligen de »ekumeniska» problemen.
Till den förstnämnda gruppen höra,
utom det redan nämnda arbetet
»Uppenbarelsereligion», en rad smärre skrifter,
bland vilka i främsta rummet böra
nämnas promotionsavhandlingen från 1911
»Ett bidrag till den kristna
uppenbarelsetrons tolkning», där Söderblom särskilt
framhäver tanken på gudsuppenbarelsen
såsom någonting ständigt fortgående, samt
den principiellt utredande undersökningen
Natürliche Theologie und allgemeine
Re-ligionsgeschichte.
Kyrkoproblemet trängde sig här i
Sverige vid mitten av detta århundrades
första decennium starkt i förgrunden. Man
talade vid denna tid icke sällan om en
återupptäckt av kyrkan, 0111 en renässans, som
efterträdde den forna ringaktningen; och
det låg onekligen en hel del sanning i
detta tal. Söderblom var givetvis en av de
främste bland upptäckarna. Han kunde
konsten att gräva fram dolda skatter. Han
förmådde också visa upp, att det
verkligen var fråga om skatter. Hans hithörande
skrifter, av vilka några av de bästa äro
samlade i boken »Svenska kyrkans kropp
och själ» (1915), utmärka sig framför allt
för en förening av ett centralt religiöst
grepp, utpräglad realism samt en sällsynt
vidsyn. Alla dessa drag framträda starkt
i hans omfattande verk »Religionsproble-
518
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
