Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Yngve Berg. Av Akke Kumlien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A k k e Kumlien
Studie till väggmålning i S t a d s hu s k ä 11 ar e n. 1923.
när, kände han icke till att dessa idéer voro
förverkligade någonstans. Men hans
konstnärssamvete reagerade mycket snart, och
det dröjde inte länge förrän han på ett för
sin tid ganska enastående sätt satt sig in
i typografi och bokteknik, och hans
bok-dekorer blevo också inom kort tekniskt
mönstergilla. Redan från 1908 äga vi
bokomslag av hans hand, och under årens lopp
har han tecknat otaliga. Vad som
utmärker dem är renhet och klarhet, en väl
avvägd text, en pregnant vignett med god
avståndsverkan, gott färgval. Skulle jag
vilja framhålla någon särskild vore det
kanske omslaget till »Grekiskt» med dess
utomordentligt fängslande vignett eller det
här reproducerade av Goethes Elegier.
Sitt största och väl utan tvekan hittills
märkligaste verk i bokkonst utförde Berg
1916—18 genom sin dekorering av
Bellmans sånger (1917) och epistlar (1918).
Uppgiften hade länge lockat honom. Den
blev också väl förberedd. Den teknik som
tidigare utmärkt hans teckningar fann
han nu icke tillräckligt stilenlig för
uppgiften. Genom studier av Sergel och andra
i/oo-talskonstnärer sammansmälte han nu
vissa i/OO-talsdrag med sin redan starkt
personligt utbildade stil och vann
härigenom en ti ds färg av utsökt slag. Ju mer
man fördjupar sig i dessa mästerligt
varierade typer och figurer, ju mer måste man
erkänna att den svåra uppgiften knappast
kunnat lösas lyckligare. Genom Bergs
energi åstadkoms också en sällsynt stilren
typografi. Jämte vignetter förekom även
ett antal helsideslitografier. I första
upplagan äro dessa hållna vignettartade, i den
andra, som utkom 1922, äro de omarbetade
i ett fält = satsytan, enligt mitt tycke en
stor vinst för helhetsverkan. Den
förmåga av karakteristik och typskildring som
i de första arbetena utmärka konstnären
förtätas • i Bellmansverket och mänges
med en sensualism som ingalunda är pryd,
men som heller aldrig är kvalmig. Trots
den relativt långa tid som arbetet tagit
är det givet liksom i ett enda grepp.
594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
